Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg I. De fyra verldsrikena (Dan. 7) och de sjuttio årsveckorna (Dan. 9)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sjuttio årsveckorna.
237
stus! c) Ewald har funnit på en annan utväg. Enär talet 69
eller 70 tydligen är för stort i alla de uttolkningar, som
tillämpa profetian på makkabeertiden, så har denne lärde
föreslagit, att man skall taga bort alla sabbatsåren, d. v. s. hvart
sjunde år, från detta tal, emedan hela denna period är en
förtryckets tid, under det att sabbatsideen alltid innebär en
föreställning om glädje. Vi skulle alltså hafva: 1) de sju
veckorna från Jerusalems förstöring till Cyrus’ edikt (587—538,
enligt Ewalds kronologi); 2) de sextiotvå veckorna efter
återkomsten ur fångenskapen till år 175, då en smord blef dödad
(denne smorde skulle efter Ewald icke vara Onias, utan
Se-levkus Filopator, som dog 174, vid den tidpunkt, då ban
gjorde ett infall i Juda. Dessa sextiotvå veckor, lagda till
de sju (49 år), skulle visserligen föra oss till år 105 f. Kr.,
istället för till år 175. Men de uteslutna 70 sabbatsåren
komma här räkningen till hjälp och föra skeppet lyckligt in
i den önskade hamnen, år 175. Hvad skall man säga om
dylika exegetiska vidunderligheter! Vi vilja icke anföra alla
andra osannolikheter, till hvilka denne lärdes tolkning gör sig
skyldig, d) Zöckler gör året för Jerusalems förstöring (588)
till utgångspunkt för de sju veckorna, och utsträcker dem till
år 538 eller 539 såsom tiden för Cyrus’ (den smorde
furstens) uppträdande. Men texten säger: ifrån den tid
befallningen utgick att uppbygga (icke: att förstöra) Jerusalem,
och därmed har Zöckler nödgats antaga, att profetian gjort
sig skyldig till ett fel af omkring 70 år, emedan äfven med
denna omöjliga tolkning Onias’ mord (omkring 171) skulle
hafva ägt rum 70 år före de sextiotvå veckornas slut.
Ett sällsamt misstag, då fråga är om en verklig Guds
profet; ett ännu sällsammare, om frågan gäller en
historieskrifvare, som vill tillägga sig en profets rol.
Sådana äro de förklaringar, öfver hvilka man till och
med i Bevue des Deux-Mondes upphäfver triumfrop, liksom
om den moderna vetenskapen skulle hafva tillfullo och med
rätta vederlagt denna förundransvärda profetias messianska
tolkning! Dessa så tydligt fruktlösa försök visa på det
tydligaste, huru omöjligt det är för en opartisk utläggning att
tillämpa denna profetiska cykel af 70 veckor på någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
