Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"8
Våra fyra evangeliers ursprung.
hvari denne förde ordet*). Det af Evsebius angifna datum
sammanfaller således nära nog med Ireneus’ uppgift. Genom
att förena dem skulle vi kunna säga, att Matteus enligt de
äldsta traditionerna sammanskref sin evangeliska skrift i
Palestina emellan år 60 och 63.
Slutligen vilja vi såsom ett kollektivt vittnesbörd af
högsta vigt påpeka själfva den titel, hvarmed vårt kanoniska
evangelium betecknats ända sedan 2:a århundradet: "Evangelium
enligt Matteus." Omskrifva vi denna titel, sä får den i själfva
verket följande lydelse: Evangeliet eller det glada bud
skåpet om den gudomliga frälsningen enligt Matteus’
framställning**). Men denna titel var icke blott ett uttryck för någre
teologers mening, utan för församlingarnas åskådning på denna tid.
Likaledes har vårt evangelium beständigt användts af
kyrko-fäderne ända från midten af 2:a århundradet. Justinus Martyr
(omkring 150) inordnar det ibland apostlarnes och deras
följeslagares minnesteckningar, ur hvilka han hämtar alla sina
underrättelser om Jesu lefnad. Man finner till och med vårt
evangelium anfördt ännu tidigare. Det bref, som tillägges
Barnabas, och som förskrifver sig från slutet af l:a eller
början af 2:a århundradet, icke blott lånar af honom en af Jesus
uttalad utsaga, utan brukar äfven därvid deri anföringsformel,
som blott användes vid skrifter, hvilka i kyrkan ansågos
beklädda med gudomlig auktoritet: såsom skrifvet står***).
Låtom oss nu kortligen sammanfatta innehållet af dessa
vittnesbörd: Vårt första kanoniska evangelium betraktades och
användes i 2:a århundradets kyrka såsom en grekisk
öfversättning af den skrift, hvilken aposteln Matteus författat på
hebreiska inemot år 60 eller 63, och som antingen innehöll
en skildring af Jesu verksamhet i allmänhet eller särskildt
en framställning af hans lara.
*) A. G. 21: 18 ff.
**) Ordet ’evangelium" betecknar här icke såsom i vårt språk själfva
skriften, utan skriftens innehåll. Jfr min kommentar öfver
Johannes-evan-geliet(komm. I, s. 22—24) och till Lukas-evangeliet (evangeliets öfverskrift).
***) Hilgenfeld, en kritiker, som tillhör den rationalistiska skolan, säger
helt öppet, då han talar om detta citat, "att vi här ännu före slutet af
l:a århundradet finna det äldsta spåret af bruket att använda begreppet
"helig skrift" på en evangelisk utsaga" {der Kanon, s. 10).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
