Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matteus-evaugeliet.
11
•och senapskornet; dess höga värde, hvarigenom det öfvermåttan
ersätter människan för alla de offer, som hon gör för att vinna
det, i liknelsen om skatten och perlan; slutligen dess
fulländning i liknelsen om noten.
4:o. En ät kyrkan gifven föreskrift om tukten,
väsentligen rörande det förhållande, som hon bör iakttaga mot sina
felande medlemmar, kap. 18.
5:o. En betydande grupp af tal, hvilka sammanhållas af
den gemensamma tanken på den dom, som Jesus skall utöfva,
kap. 23—25; den innehåller följande tre hufvuddelar: domen
öfver de nuvarande teokratiska myndigheterna; Jerusalems
förstöring och verldens ände; den allmänna verldsdoraen. Denna
femte grupp motsvarar den första och tredje, likasom
domarens ämbete fullständigar lagstiftarens och konungens.
Hade icke Esajas sagt (33: 22): "Herren är vår domare;
Herren är vår lagstiftare; Herren är vår konung — han skall
frälsa oss."
Dessa fem tal äro utan tvifvel det framträdande draget i
vårt evangelium. De skilja sig från den berättelse, hvari de
hafva innefattats, genom de nära nog lika lydande formler
hvarmed alla fem sluta: "och när Jesus hade slutat detta tal"
{7: 28). "Och när Jesus hade gifvit sina tolf lärjungar dessa
föreskrifter" (11: 1). Jfr dessutom 13: 53; 19: 1; 26: 1.
Tyckas icke dessa fem tal, innan de kommo att tillhöra den
berättelse, med hvilken de nu äro sammanväfde, hafva bildat ett
helt, hvilket författaren till vår berättelse funnit för godt alt
sönderdela, för att sedan infatta hvar och en af dessa
ädelstenar på en bestämd punkt i historien om Jesu verksamhet?
Tilläggom vidare det mindre i ögonenfallande draget, att de
ställen ur gamla testamentet, som anföras ur dessa Jesu tal,
vanligen äro anförda efter den gamla grekiska öfversättning,
som man kallat LXX (septuaginta), under det att citaten i
de berättande delarne vanligen äro gjorda efter den hebreiska
texten. Hvem skulle icke här påminna sig den gamle Papias’
ord rörande urskriften till Matteus: "Matteus upptecknade
talen?" Ja om vi borttaga den berättande ramen i värt
evangelium, de rent historiska delarne, hvad återstår då? Just
dessa fem stora tal: med andra ord just Matteus’skrift, sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
