Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra fyra evangeliers ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"12
Våra fyra evangeliers ursprung.
Papias skildrat den, om man i hans vittnesbörd tager
uttrycket "talen" i dess egentliga betydelse.
Vi vilja här påminna om, att Papias själf skrifvit ett
arbete med titel: "Utläggning af Herrens tal," och att detta
verk var deladt i fem böcker. Månne icke hvar och en af
dessa böcker hade till föremål ett af de stora tal, som
innefattades i apostelns skrift?
Om Matteus’ ursprungliga arbete verkligen var sådant, så
kuuna vi däraf sluta till, att det hade en didaktisk och icke
en historisk karaktär. Det var blott en framställning af Jesu
lära. Och naturligt är i detta fall antagandet, att ett dylikt,
arbete måste följa en systematisk plan. Alla Herrens läror
sammanfördes där under några hufvudsynpunkter, hvilkas
öf-verskrifter vi ännnu i dag utan svårighet kunna återfinna
och hvilkas inre sammanhang vi kunna med lätthet inse:
1) den nya lagen; 2) apostolatet; 3) himmelriket; 4)
kyrkan; 5) alltings fulländning.
T ett sådant verk, hvari den historiska sidan nästan
fullkomligt utplånades, kunde det lätt hända, att författaren, för
att med större klarhet och fullhet återgifva Herrens tanke om
hvart och ett af dessa fem ämnen, förenade utsagor, som Jesus
uttalat vid olika tillfällen, och sammanförde till ett helt
liknelser, hvilka Herrens pedagogiska vishet icke skulle hafva
tillåtit honom att hopa samman på detta sätt, då han
talade-till folket; och häraf förklaras, hvarför dessa enskilda delar,,
som i talen hos Matteus finnas förenade, hos Lukas äro
fördelade på fem, sex eller till och med tio olika ställen*). Det
synes mig, som om en djupare undersökning i de flesta af dessa
fall icke skulle kunna vägra att föredraga den ställning, som
det tredje evangeliet gifver åt nämda tal**). Lukas liknar
en botanist, som hälst vill se blomman på den plats, hvarest
hon vuxit upp och midt ibland hennes naturliga omgifningar.
*) Nio olika gånger händer det, att utsagor, sora Matteus sammanfört
i bärgspredikan, hos Lukas meddelas vid särskilda och mycket olika tillfallen.
**) Jfr t. ex. det sätt, hvarpå Herrens bön är inordnad i Matt. 6: 9
—13 och i Luk. 11: 1—4; och likaledes föreskriften om bönen, Matt.
7: 7, 8 och Luk. 11: 9, 10 (efter liknelsen om den bönfallande vännen)’
samt föreskriften om förtroendet till Gud, Matt. 6: 26—30 och Luk. 12:
24 — 29 (i förbindelse med liknelsen om den dåraktige rike).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
