Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesus Kristus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jesus Kristus.
"Jesus Kristus bar förmått göra hvarje människosjäl till
ett bihang af sin egen", skall fången på S:t Helena hafva
yttrat i ett af sina förtroliga samtal. Det taktum, hvarpå
denna kungliga mun hänvisat, är verkligt. Genom hvilket
medel har Jesus ernått detta förunderliga resultat?
Bland människorna finnas mångahanda uppgifter och
förrättningar, och vi känna oss alla i synnerhet dragne mot den
framstående ande, som intager första platsen i vår egen
verksamhetskrets och som i vårt arbete erbjuder oss det stöd, som
vår svaghet eller vår brist på insigt kräfver.
Men det gifves en uppgift, som icke är blott några
enskildes sak och som ingalunda beror på våra särskilda
fallenheter filer vår enskilda smak, nämligen den, som den
sedliga förpligtelsen pålägger oss. Denna uppgift är allmän
och obetingad, den är allas, och allas i hvarje ögonblick. Den
medgifver intet undantag. Det snille, som intager första
platsen på detta område, så att ban blifver ett stöd för alla
i deras arbete och sålunda gör sig till hvarje människas
medarbetare i verkliggörelsen af hennes högsta bestämmelse, han
har löst det praktiska problemet att draga alla själar till sig.
Han är för dem en magnetisk pol, som drager dem till sig,
i samma mån som det godas lag gör sig gällande hos dem;
han har för beständigt samlat kring sin person alla människor,
värdige detta namn*).
Denna hemlighet har Jesus upptäckt och förstått att sätta
i verket. Han har blifvit helighetens genius i mänskligheten.
Och är det icke i verkligheten detta, som han velat säga, då
*) Jfr den sköna utvecklingen af denna tanke i Wörners
afhandling i Kirchenfreund, 1872, N:r 18 och 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
