Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesu Kristi verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Kristus i oss.
ställande. Och hvad tacksamhetskänslan angår, så kan den
omöjligen vara en fast grund för den kristna helgelsens pligt.
Huru skulle tacksamheten kunna motivera och rättfärdiga en
handling, som välgöraren fordrar, om icke denna handling vore
i sig själf sedligt god? Tacksamheten är en driffjäder, som
kan förmå oss att lättare än eljest uppfylla vår pligt, men den
kan icke meddela oss pligtens själfva princip.
Katolicismen å sin sida stöder sig med rätta i fråga om
helgelsen på Kristi verkliga och väsentliga lifsmeddelelser åt
den troende. Den förstår bättre än protestantismen den heliga
mysticism, som består i Kristi människo-vardande i hvar och
en af sina lemmar. Men hvarför anknytes denna på ett så
barnsligt sätt till yttre materiela bruk, som ursprungligen
instiftades såsom symboler, men sedermera blifvit ombildade till
förtjänstfulla verk och nödvändiga vilkor samt föranledt dem
att utesluta det sanna och enda medlet, den rättfärdiggörande
tron och det fria tillträdet till nådens tron, som denna öppnar
för hvar och en af de troende.
I sin nästan fullkomliga okunnighet om rättfärdiggörelsen
af tron, sådan den framställes af Paulus, och likväl drifne
af en önskan att göra rätt åt hans lära, låta de mest upplyste
katolikerne — och många fromma protestanter med dem —
liksom Paulus rättfärdiggörelsen vara beroende af tron, men
blott på det vilkor att denna senare är i besittning af vissa
oundgängliga egenskaper. Sålunda menar man sig i trons
värma eller i den barmhertighet, som är dess nödvändiga
frukt, finna dess rättfärdiggörande kraft. Och begreppet
förtjänst, som synes uteslutet därigenom, att man sätter tron i
gärningarnas ställe, kommer snabbt äter vid denna förbindelse
mellan gärning och tro. Men hvad händer? Då värma,
jämförd med idealet, städse blott är ljumhet, och den största
rikedom på trons frukter blott är armod i förhållande till det
öfverflöd, hvilket tron såsom Guds verk rätteligen bort
frambringa, så framgår däraf, att dessa uppriktiga själar aldrig
känna sig helt rättfärdiggjorda och fullkomligt befriade från
fördömelsen. Följaktligen lyckas det dem aldrig att intaga
den höga ställning, som tillhör oss i Kristus och hvarom tron
försäkrar oss, icke genom graden af sin styrka eller öfvermåttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
