Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Svärmen - IX - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIKUPAN
38
man andra, som från gryning till skymning släpa och
slita i sitt anletes svett. Allt detta låter en förmoda,
att de aftjäna något slags straff med sitt arbete. Man
låter dem bo i trånga, smutsiga och bristfälliga
byggnader. De äro klädda i färglösa tyger. Så stort synes
intresset och ifvern för deras skadliga, mer eller mindre
onyttiga arbete vara, att de knappast ha tid till att
äta och sofva. Till sitt antal äro de tusen gånger
fler än de förra. Det är förunderligt, att de ända till
våra dagar kunna kvarhålles i dessa lifsvillkor, som
äro så ogynnsamma för deras utveckling. För öfrigt
måste man tillägga, att de, oafsedt den karaktäristiska
ifver, hvarmed de utföra sina sträfsamma värf,
förefalla lydiga och harmlösa och i allt foga sig efter
dem, som tydligen äro deras väktare eller kanske rent
utaf släktets räddare.»
X.
• t
Ar det icke underligt, att bikupan, som vi
liksom från höjden af en annan värld beskåda så
oförstående, vid första anblicken gifver ett säkert
och djupt svar på våra frågor? Väcker det ej
förvåning, att dess fasta byggnadsverk, dess bruk
och lagar, dess ekonomiska och politiska
organisation, dess dygder och själfva dess grymheter
omedelbarligen visa den tanke eller den gud, som
bien tjäna, den där icke är den orättmätigaste, ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
