Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De unga drottningarna - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIKUPAN
XVII.
Hvad det beträffak att veta, om hon vidtager
försiktighetsmått för att bibehålla, hvad som
rör sig på hennes yta, eller om man måste antaga
det underligaste och säga, att det som rör sig på
hennes yta tager försiktighetsmått mot själfva den
anda, som kommer det att lefva, så får det väl
betraktas som en olöslig gåta. Det är oss omöjligt att
utforska, om en art har fortlefvat trots en högre viljas
farliga bemödanden, oberoende af dessa eller af egen kraft.
Det enda vi kunna konstatera, det är att det eller
det släktet fortlefver och att naturen följaktligen tyckes
hafva rätt i detta fall. Men hvem skall kunna lara
oss, huru många andra för oss okända släkten, som
fallit offer för hennes glömska och tanklösa brådska?
Ännu en gång, det enda, som det är oss gifvet att
konstatera, är de förvånande och stundom sinsemellan
fientliga former — än fullständigt omedvetna, än i
viss mån medvetna — som lifvet tager, detta
underbara fluidum, som upplifvar oss på samma gång som
det upplifvar allt annat, och som i själfva verket äfven
utgör upphofvet till våra tankar, som döma, och vår
svaga stämma, som bemödar sig att tala därom.
‡ -t * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
