Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Släktets utveckling - VII - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIKUPAN
2 206
Må den, som vaktar elden i mänsklighetens värdshus,
vara både gammal och blind, hvad gör det den
resande, som frysande kommer och sätter sig vid hans
sida! Om elden icke har slocknat under hans vakt,
så har han gjort, hvad den bäste kunde göra. Låtom
oss öfverbringa denna glöd icke orörd utan ökad, och
intet kan öka den så, som denna transformismens
hypotes, hvilken drifver oss att med en grundligare
metod och en stadigare kärlek utforska allt, hvad som
finnes på jordens yta, i dess inre, på hafvets djup
och i himlens höjd. Hvad kan man sätta emot den,
och hvad hafva vi i dess ställe, om vi förkasta den?
Den stora bikten om medveten okunnighet, hvilken
dock i allmänhet afskräcker nyfikenheten, som i sin
ordning är nödvändigare för människan än själfva
visheten, eller kanske teorien om släktenas ständiga
likhet och den gudomliga skapelsen, hvilken är mindre
bevisad, och som för alltid aflägsnar de lefvande
delarna af problemet och befriar sig från det
oförklarliga genom att förbjuda dess utforskande.
VIII.
Denna aprilmorgon har jag i en knoppande
trädgård, bland rabatter med rosor, gullvifvor och
hvitglänsande thlaspi, återsett dessa vilda bin, som
äro förfäder till de tama, och erinrat mig den gamle
seländske biodlarens läxor. Mer än en gång har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
