Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Den gotiska bygnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelfständigt, och förhållandena gestalta sig der temligen
egendomligt, då man besinnar, huru djupt de antika öfverlemningarna,
ytterligare stärkta genom romanismen, voro rotade i detta land.
Hvad man upptog från gotiken var spetsbågen; men deremot fingo
sidoskeppen nästan samma
höjd som midskeppet,
och de uppåtsträfvande,
smärta formerna
användes föga, hvadan
man visserligen erhöll
rum med storartad
spännvidd och af ett
lugnt intryck, men
deremot gick miste om den
nordiska gotikens rika
och invecklade
sammansättning. Gotiken blef
ej heller långlifvad i
detta land, med hvars
hela lynne hon föga kom
öfverens. Införd af en
tysk vid byggandet af
San Francesco i
Assisi vid 1228 och
tillämpad i några domer,
såsom i Firenze, Siena,
Orvieto och Milano,
Imvilka i synnerhet
utmärkas af försöket att
förena en kupol med
långbuset samt genom
praktfulla vestfasader,
mattades hennes
hållning mot midten af 14:e
århundradet för att vid
dess slut gifva vika för
renässansen. Åtskilliga
palats och offentliga bygnader höra till den italienska gotikens
bästa och sjelfständigaste skapelser.
Till Spanien kom gotiken sannolikt först från Frankrike.
till den italienska gotikens
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
