Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Grekernes skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hvilken en antik kopia i marmor finnes i Firenze, är huggen
af Skopas eller Praxiteles.
I motsats till den attiska konsten, hvars väsen äfven nu
måste anses vara idealt, förblef den peloponnesiska plastiken under
denna epok, liksom under den
föregående, trogen sin
naturalistiska riktning. Lysippos
framstår såsom hufvudman för den
argeisk-sikyoniska skolan, hvars
verksamhet sträckte sig långt in
i den alexandrinska tiden.
Uteslutande metallgjutare, syselsatte
han sig hufvudsakligast med
framställande af den kraftigt
sköna menniskoskapnaden. Hans
Apoxyomenos (det vill säga den
från stridens dam sig befriande
atleten [36]) var ett i Roma högt
uppburet verk, bevaradt i
mästerlig marmorkopia uti Vatikanen.
Bland hans porträttbilder
voro de talrika statyerna af
Alexandros så utmärkta, att den
store herskaren ville framställas
ensamt af Lysippos. Om den ädla
uppfattning, som lefver i den
grekiska konstens porträttgestalter,
hvilka skänka en idealt
förklarad bild af personligheten, utan
allt smått och tillfälligt, gifver den
härliga marmorstoden af
Sokles i Lateranen en
föreställning.
Fjerde tidhvarfvet,
som följde på dessa båda
konstens blomstringsperioder, omfattar tiden efter Alexandros’ död
och slutar med Grekiands underkufvande af romarne. Den
helleniske anden hade i mycket påverkats af österlandets inflytande,
men derigenom förlorat allt mer och mer af sin egendomliga kraft.
Ide styckade och af oroligheter sönderslitna fristaterna fann derför
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
