Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Det italienska måleriet under 16:e århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hellre syselsatte han sig likväl med lugnare och huldrikare
bilder, såsom hans sköna madonna med barnet, uti Dresdens
galleri, ådagalägger.
Att en sådan mästare uti framställandet af ädel och förklarad
kroppslighet skulle med särskild förkärlek vända sig till den grekiska
olympens glada fabelverld, var naturligt, och derom vitnar
också, utom hans nyss nämda bild af Diana och Callisto, ett
stort antal framställningar, såsom exempelvis den uti Uffizj i
Firenze befintliga, på en bädd hvilande Venus bekransad af
Amor. Den himmelska och jordiska kärleken (i Palazzo
Borghese) är en allegorisk framställning och äfvenså de tre
menniskoåldrarna, flerfaldt repeterade.
Tiziano var dessutom en af alla tiders yppersta porträttmålare,
såsom man lätt kan sluta af hela hans konstriktning.
Bland sådana verk kunna nämnas: la maîtresse de Titien
(falskeligen så kalladt) i Louvre, några andra utmärkta qvinnoporträtt
i Wien och Dresden, »Tizianos dotter» i Berlin. Betydande
verk af hans hand finnas ock i Madrid.
Jemte Tiziano kan Giorgione (Giorgio Barbarelli, 1477-1511)
anses som grundläggare af den nya venezianska skolan. Af honom
är Maria med barnet uti Castelfrancos, hans födelsestads,
kyrka. En viss fläkt af romantisk poesi hvilar öfver många denne
mästares verk, såsom Jakob och Rakel i Dresden och stormnen
i akademien i Venezia.
Uti Giorgiones spår, dock med bibehållande af mycken sjelfständighet,
trädde Jacopo Palma il vecchio (den äldre), hvilkens
förnämsta verk är altartaflan i Santa Maria formosa.
Bland andra af denna rika skolas mästare må nämnas Moretto
från Brescia, den genom härlig färg utmärkte Pordenone samt
Paris Bordone.
En senare epok tillhöra de stora konstnärerne Jacopo Robusti,
kallad Tintoretto (1512-1594), och Paolo Caliari, kallad
Veronese (1528-1588). Genom storartad skaparförmåga och
sann skönhet i framställningen gick denne ryktbare mästare ända
inemot slutet af femtonhundratalet i spetsen för den riktning, hvilken
den store Tiziano med så mycken framgång begynt.
Kyrkan San Sebastiano i Venezia förvarar en följd af
härliga arbeten från Veroneses bästa tid, och Dresdengalleriet
lika så en utomordentligt skön bild, konungarnes tillbedjan.
Hans mest berömda taflor äro dock de stora gästabuden, förvarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
