129 Blacher—Bliss 130 sammans med kraft och uttrycksfullhet i spelet har förlänat honom en rangplats bland svenska sångare. Han är en Mozartsångare av rang och en framstående tolkare av Wagnerdramat. Bland hans betydande roller märkas Alberich i Nibelungens ring, Parsifal och Kurvenal i Tristan och Isolde, Figaro i Figaros bröllop och Nelusko i Afrikanskan. En betydelsefull konstnärlig insats har han gjort som solist vid ett stort antal konserter, Bachs Matteuspassion, Händeis Messias m. fl. Blacher, Boris, f. 1903 i Kina, tysk-baltisk komponist av koloristiska orkesterverk, däribland Concer-tante Musik, Fest im Süden, en symfoni, operan Furstinnan Tarakanova, sånger m. m. Blankenburg, Herman Lud-wig, f. 1876, populär tysk marschkomponist. Bland hans talrika marscher må nämnas Abschied der Gladiatoren. Blech, L e o, f. 1871 i Aachen, tysk dirigent och tonsättare av judisk börd, blev efter studier vid musikhögskolan i Berlin elev av E. *Humperdinck. Han blev 1899 förste kapellmästare vid tyska operan i Prag och verkade 1906 •—36 ss. kapellmästare vid statsoperan i Berlin. Han är en gärna sedd gäst vid Kungl. Teatern i Stockholm och har titeln hovkapellmästare (svensk). Sigurd Björling. 5. —• Musiklexikon. Leo Blech. B. är en dirigent av starkt intellektuell läggning, mera spirituell än poetisk, och med en enorm makt över orkestern. Som tonsättare ansluter han sig till linjen Mendelssohn—Schu-mann och har även tagit starka intryck av sin lärare Humperdinck. Av hans operor må nämnas den även i Stockholm uppförda Förseglad (1908). — L i 11.: W. Jacob, L. B. (1931). Blecket (orkesterslang) bleckblå-sargruppen i en orkester 1. blåsorkes-ter. B. består i orkestern av valthorn och trumpeter samt i operaorkestern och den högromantiska symfoniorkestern även av basuner och tuba (från Wagner även valthornstubor). I blås-orkestern tillkommer dessutom bygelhorn av olika storlekar (kornetter, althorn, tenorhorn, barytonhorn etc.). Bliss, Arthur, f. 1891, engelsk kompositör, studerade för Ch. Wood och Vaughan Williams, var en av efterkrigsårens mest uppmärksammade engelska musiker, och blev efter en tids vistelse i Kalifornien (från 1923) musikchef hos B. B. C. Med en starkt framträdande experimentell läggning förenar B. klanglig fantasi och melodisk uppfinningsförmåga. Bland hans kompositioner må nämnas Musik för stråkinstrument (uppförd i svensk radio), stråkkvartett, scenmusik till Shakespeares Stormen och en fyrsat-