339 Friml—Frumerie 340 Per Frigel. Minnespenning av M. Frumerie. Kgl. Myntkabinettet. lem av Musikaliska akademin, vars sekreterare han blev 1796. Från denna befattning avgick han först 1841 och hyllades vid sin avgång med en över honom präglad skådepenning i guld. Från 1801, då han med full lön pensionerades från sina övriga befattningar kunde han helt ägna sig åt musiken, var medlem av psalmbokskommittén 1811—18, blev 1815 professor i harmonilära vid konservatoriet och erhöll samtidigt överinseendet över denna institution. — I en av Händel och Gluck influerad stil, som emellertid inte saknade drag även av wien-klassicism och förromantik, komponerade han oratoriet Försonaren på Oljoberget (texten av S. ödman, uppf. f. f. g. på Kungl. Teatern 1815), talrika kantater, symfonier, uvertyrer och sånger. Hans flesta verk förvaras i manuskript i Musikaliska akademins bibliotek, ett fåtal i UUB. — F. var som komponist en god eklektiker, dock med ansatser till personstil. Hans största betydelse för svensk musikkultur blev dock som organisatör och lärare. — Litt.: T. Norlind i Allmänt musiklexikon; E. Sundström, Två brev från P. F. och B. Crusell (STM år g. 2 1920). Friml, Rudolf, f. 7/12 1881 i Prag, tjeckisk-nordamerikansk kompositör, kom första gången 1901 till U. S. A. som ackompanjatör åt *Kube-lik, framträdde där ånyo 1906 som konsertpianist, har komponerat operetter (däribland den i Sverige mycket populära Rose-Marie), pianostycken samt stycken för violin och piano (O, Vermeland, fantasi över svenska folkvisor, m. m.). Friska (f r i s s, f r i s s e n, fris-secskén), den hastiga delen i en czårdås, som följer på den långsamma inledande lassan. F. går i 2/4 1. 4/4 takt. Froberger, Johann Jakob, 1616 —1667, sydtysk komponist och organist, blev 1637 hovorganist i Wien, varifrån han företog studieresor till Rom (Frescobaldi). Han företog 1650 konsertresor till Bryssel, Paris och London, samt blev, sedan han efter kejsar Ferdinand III:s död förlorat sin anställning i Wien, kammarvirtuos hos hertiginnan Sibylla av Würtem-berg i Héricourt. F. är den universellaste av alla de tyska orgelmästarna före J. S. Bach och var förmedlaren mellan det italienska orgelspelet och den sydtyska orgelskolan. Han blev också skaparen av klaversviten och fastslog för denna satsschemat alle-mande-courante-sarabande-gigue, som blev normen det närmaste århundradet framåt. Dessutom införde han i orgelsatsen stildrag från den franska lutstilen med dess ornamentik, programmatiska idéer etc. F:s verk, av vilka huvudparten torde vara komponerad före 1650, utkom i tryck först under 1690-talet. I nytryck föreligger de utgivna av G. Adler i DTÖ (även separat: 25 toccator, 8 fantasier, 6 canzoner, 18 capriccior, 4 ricercarer och 30 sviter) samt i praktiska upplagor av W. Niemann (klaververken) och K. Matthaei (orgelverken, 1931). — Litt.: K. Seidler, J. J. F. (diss. 1930). Frondörerna eller En dag under partistriderna i Paris 1649, opera av A. F. Lindblad, texten av Mélesville, bearb. av Nic. Joh. Cervin-Stéenhoff, uppf. f. f. g. i Stockholm 11/5 1835. F. gavs vid nya operahusets invigning i Stockholm 19/9 1898. Frosch (ty.), den apparat vid nedre delen av stråken varmed taglet spännes genom en gängad skruv. Frumerie, Per Gunnar Fredrik d e, f. 20/7 1908, tonsättare, var från