441 Hammarström—Hammerschmidt 442 som sällskapsdans. — Litt.: T. Norlind, Studier i svensk folklore (s. 395, 1911). Hammarström, Melcher Hugo, f. 30/4 1891, kördirigent, avlade efter studier för bl. a. Gillis Bratt 1921 kyrkosångar- och 1928 organistexamen. Han har dessutom bedrivit studier av skolsång i utlandet. 1921—32 var han musiklärare vid Stockholms kommunala mellanskolor, är sedan 1929 kantor och körledare i Klara församling och var 1935—42 rektor och lärare i Stockholms körskola och sedan 1942 föreståndare för Stockholms folkskolors sångklasser. Med S:a Clara kyrkokör har H. framfört körverk av bl. a. Schütz, vilka utsänts i radio. Han verkar även som sångpedagog och konsertsångare och har som tonsättare framträtt med kör-kompositioner (motetter) och romanser. Han är gift med den förträffliga sångerskan (sopran) Signe H. f. Andersson. Hammer, Franz X a v e r, c:a 1750—c:a 1813, österrikisk violon-cellist, 1771—78 anställd hos furst Esterhazy i Eisenstadt under Haydn, senare i Wiener Tonkünstler-Societät, furst Bathyanys kapell i Pressburg och hovorkestern i Mecklenburg-Schwerin. Han har komponerat en violoncellkonsert samt sonater för viola da gamba. Hammer, Heinrich, f. 1862, tysk dirigent, verkade som orkesterledare i Haag, Haarlem och Lausanne, stiftade 1905 Göteborgs orkesterförening, vars dirigent han var till 1907. H. var senare kapellmästare i Washington. Ha'mmerich [-rick], A n g u 1,1848 —1931, dansk musikforskare, studerade violoncellspel för bl. a. Franz Neruda, verkade som ämbetsman och samtidigt som musikkritiker, blev 1892 dr phil. på en avhandling om Musikken ved Christian IV:s hof, blev 1896 docent vid universitetet i Köpenhamn och var från 1898 föreståndare föi’ det av honom grundade Musikhistoriska museet. Bland hans övriga skrifter må nämnas Studier over Bronzelurene i Nationalmuseet i Köpenhamn (1893), Musical relations between England and Denmark Johan Halvorsen. in the 17th century (1911), Mediaeval musical relicts of Denmark (1912) samt biografier över N. W. Gade (1891), J. P. E. Hartmann (1900) m. m. — Hans maka G o 11 a Andrea Boden hoff - H., 1854— 1903, var en betydande pianist. Hammerklavier (ty.), den spec. wienska benämningen på pianoforte. När Beethoven benämner sin sonat op. 106 Sonate für das II. vill han därmed ange, att denna sonat inte är spelbar på cembalo. Hammerschmidt, Andreas, 1611 1. 1612—1675, betydande tysk komponist, blev efter studier hos De-mantius 1632 organist i Wesenstein, 1635 i Freiberg i Sachsen och 1639 i Zittau. Av hans talrika verk har Dialogi oder Gespräche zwischen Gott und einer gläubigen Seele (1645) utkommit i nytryck i DTÖ 8,1, Weltliche Oden (1642—49) nytryckts i H. J. Moser, Alte Meister des deutschen Liedes, varjämte utvalda verk ingår i DTD nr 40, hos Commer (bd 25— 26), Oppenheimer, Breitkopf & Härtel, Sulzbach och Bärenreiter. F. ö. har han skrivit Musikalische Andachten (1—4, 1638—52), 5—12-stämmiga Missae breves (1663), Gespräche über die Evangelia (1—2, 1655—56), Fest-, Buss- und Danklieder för 5 vokal- och 5 instrumentalstämmor (1—2, 1658—59), Kirchen- und Tafel-musik (1662), Fest- und Zeitandach-