447 Hansson—Harmoniser ing 448 Algot Haquinius. och vid Institute of Musical Art i New York, blev endast 20 år gammal professor i musikteori vid College of the Pacific Cal., blev 1919 dekanus vid läroanstaltens Conservatory of Fine Art och är sedan 1924 direktör för Eastman School of Music i Ro-chester. Han har även gästdirigerat i U. S. A. och Europa. Han har komponerat symfonier (”Romantic Symphony” till Bostons symfoniorkesters 50-årsjubileum 1930, Nordic symph. och Delaware-symph. m. fl.) och andra orkesterverk (symfoniska dikterna Pan and the priest, Luæ aeterna med obligat viola o. a.), en orgelkonsert, körverk, kammarmusik och operan Merry Mount. Hans stil har en klassi-cistisk-romantisk prägel och saknar inte nationellt amerikanska drag. Hansson, Stig Axel, f. 11/6 1900, komponist av populärmusik under pseudonymen Jules Sylvain, var 1918 —20 elev vid konservatoriet i Stockholm (piano för Lennart Lundberg) och har senare studerat vid musikhögskolan i Weimar. Han var 1925 —28 kapellmästare vid Folkteatern (under Karl Gerhards regim) och är sedan 1937 anställd som komponist vid Svensk filmindustri. Han har komponerat ett stort antal revyschlager, som vunnit stor popularitet genom bestickande melodik och rytm (Bor du hemma hos din mamma, Säg det i toner etc.). Han har även kom ponerat operetterna Sonne auf Capri (uppförd 1938 i Tyskland), Shanghai song, Flickan frän Pampas (1942) och Zorina (uppförd 1943 på Kungl. Teatern). Haquinius, Johan Algot, f. 30/6 1886, pianist och tonsättare, blev 1898 elev vid konservatoriet i Stockholm (pianospelning för Hilda Theger-ström, komposition för Ernst Ellberg och Johan Lindegren, 1906—08) och har fullföljt sina pianostudier för M. Moszkowski och Ignaz Friedman. H. hör till våra främsta pianister och har särskilt gjort sig bekant som en förträfflig sonatspelare (tillsammans med bl. a. Charles Barkel). Han har även framträtt som solist med hovkapellet, konsertföreningen i Stockholm och Göteborgs orkesterförening. Som högt skattad pedagog har han lett flera av de mera bekanta svenska pianisterna fram till konsertstadiet. I sina kompositioner är han till kynnet nära besläktad med Rangström och företräder liksom denne en nordiskt färgad impressionistisk stil. Han har komponerat orkesterverk, en balett (uppförd i Paris 1923), kammarmusik (stråkkvartett m. m.), pianostycken och sånger. Harmoni, i den enstämmiga stilen det samlade tonförrådet i en sats, i flerstämmig stil läran om *ackorden, ^kadenserna och *stämföringen. Se Harmonilära. Harmoni k, de samlade harmoniska uttrycksmedlen inom en flerstämmig tonsats och omfattar således *kadens-byggnad, *ackordbestånd och *stäm-föring. Se Harmoni. Harmonisering, konsten att förse en given melodi med ett harmoniskt underlag. H. kan utformas på olika sätt, beroende på till vilket ändamål de skall användas. Vid h. av koraler för liturgiskt bruk är det viktigt, att melodins stil inte brytes. En 1500-talsmelodi bör inte utstyras med andra medel än sådana, som var brukliga vid melodins tillkomst (domi-nantkvartsextackord och karakteristiska dissonanser bör inte förekomma). Melodier från senare tid kan däremot behandlas friare. Har h:en ett rent konstnärligt mål blir de stilistiska fordringarna av annan art,