467 Haydn—Hedar 468 Signe Hebbe (rollporträtt). Målning av A. Lindegren. Kgl. Teatern. Foto SPA. konserter ocli 16 för andra instrument (baryton etc.) så är ändå endast en del av hans instrumentalmusik nämnd. Bland vokalverken märkes främst oratorierna Skapelsen och Årstiderna samt II ritorno di Tobia, 15 mässor, Jesu, sju ord på korset, ett Stabat mater, ett Salve Regina och annan kyrkomusik, 24 operor och sångspel samt monodramat Ariadne auf Naxos, talrika tyska lieder och engelska can-zonetter etc. —■ Lit t.-, den grundläggande biografin är C. F. Pohls (2 uppl. 1928, jämte en 3:e del av H. Botstiber, 1927). Vidare en H.-biblio-grafi utgiven av stadsbiblioteket i Budapest; L. Schmidt, J. H. (i Be-rühmte Musiker, 2:a uppl. 1907); J. P. Larsen, Die H.-überlieferungen (1939); G. Norlén, J. H. (1926). Haydn, Michael, 1737—1806, österrikisk komponist, J. H:s broder, 1745—55 kapellsångare och solo-sopranist i S:t Stephan i Wien, 1757 biskoplig kapellmästare i Grosswar-dein, 1762 ärkebiskoplig orkesterdirec-tor i Salzburg, senare konsertmästare och organist i Salzburgdomen. H:s betydelse ligger på kyrkomusikens område. Han komponerade 24 romerska och 4 tyska mässor, 2 requiem samt talrika gradualer, offertorier etc. jämte 30 symfonier, 3 stråkkvartetter och en mångfald smärre verk för olika besättningar, körvisor, kantater, oratorier och operor. H-dur, tonart med h som *grundton och H-durklangen (h-diss-fiss) som *tonika samt med fem { (för f, c, g, d och a) vid klaven. Den rena H-dur-skalan består av tonerna h-ciss-diss-e-fiss-giss-aiss-/h- etc. Hebbe, Signe Amanda Georgina, 1837—1925, sångerska (sopran), var elev av I. *Dannström i Stockholm, vid musikhögskolan i Berlin och vid konservatoriet i Paris (där hon prisbelönades för sång och dramatisk talang), gästspelade vid operascener i Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Polen, Finland, Norge och Sverige i roller som Valentine i Huge-notterna, Alice i Afrikanskan, Elsa i Lohengrin, Pamina i Trollflöjten, Cherubin i Figaros bröllop, Agatha i Friskytten, Leonora i Fidelio, Violetta i Den vilseförda, Mignon, Judinnan, Margareta och Lallah Roukh. Efter att slutgiltigt ha bosatt sig i Stockholm 1877 blev hon lärare i plastik och scenisk instruktion vid konservatoriet samt öppnade 1883 en egen skola i dessa ämnen i Stockholm. S. H. har varit av en utomordentlig betydelse som pedagog för generationer av svenska operasångare, däribland Mathilda Jungstedt, John Forsell, Paula Lizell, Inga Berentz och många andra. — L i 11.: Fr. Hedberg, Svenska operasångare (1885), SMT (1884 s. 129, 1905 s. 145, 1912 s. 26). Heckelfon [-få'n], bariton-o b o e, uppfunnen 1904 av Wilh. Heckel, har använts av B. Strauss och M. von Schillings men har för övrigt knappast lyckats slå igenom. Dess omfång är H—g2 och den noteras antingen i basklav ss. den klingar I. i violinklav en oktav högre. Hedar, Josef Albin, f. 16/10 1894, organist, tonsättare och musikforskare, avlade sina musikaliska examina vid konservatoriet i Stockholm 1919/20 samt fil. lic.-examen vid Up-sala universitet (1942). Han verkade ss. organist och musiklärare i Södertälje 1920—31 och är sedan 1931 dom-kyrkokapellmästare i Lund, sedan 1933 dirigent för Lunds studentsångförening och sedan 1934 lärare i litur