621 Kvintsextackordsläge—Kvintspänning 622 är förbjudna i den traditionella kontrapunkt- och harmoniläran. Förbudet beror på att stämmor på kvintavstånd har en viss benägenhet att smälta samman till en enhet, varigenom stämmornas självständighet äventyras. Förbudet innebär emellertid inte, att inte en real stämma får förstärkas genom en fördubblande stämma på kvintavstånd, vilket är ett av de mest karakteristiska stildragen i den impressionistiska harmoniken. Se O k t a v - och Primparalleller, Stämförings regler samt Impressionism. Kvintsext- 1. terskvintsext-ackordsläge kallas i generalbasläran septimackordets första omvändning, som är uppbyggd av ters, kvint och sext från grundtonen uppåt räknat, t. ex. h-d-f-g. I ackordformer ss. *dur-subdominant med sext och *mollsub-dominant med underseptima är k. grundläge. Kvintspänning, en av Sven E. Svensson uppfunnen och vid Musikhistoriska seminariet vid Upsala universitet prövad och tillämpad metod att mäta dels en melodis harmoniska intensitet (antingen från ton till ton 1. inom ett visst begränsat melodiavsnitt, varvid varje tons Ks. i förhållande till tonikagrundtonen mä-tes), dels den melodisk-harmoniska spänningen vid fortskridning från en klang till en annan. Den utgår från kvinten som harmonisk enhet och grupperar intervallerna efter antalet däri ingående kvinter (dominantisk riktning angives med arabisk siffra, subdominantisk med romersk) : Kvintspänningstabell. (Utgångstonen inställes på 0, varefter Ks utan vidare kan avläsas, jfr notex.). Prim och oktav, t. ex. c—c 1. c—-c1 — Ks 0 Kvint och kvart, t. ex. c—g 1. g—ci = Ks 1 1. I Helton och lit. sept. (=2 kvinter), t. ex. c—d 1. d—c1 = Ks 2 1. II Stor sext 1. lit. ters (=3 kv.), t. ex. c—a 1. a—c1 — Ks 3 1. III Stor ters 1. lit. sext (= 4 kv.), t. ex. c—e 1. e—c1 = Ks 4 1. IV Stor sept. 1. lit. sekund (=5 kv.), t. ex. c—h 1. h—ci = Ks 5 1. V Överst, kvart 1. förm. kvint (= 6 kv.), t. ex. c—fiss 1. fiss—ci = Ks 6 1. VI Notex. a), temat i J. S. Bachs Wohltemperiertes Klavier I, 17, har en sammanlagd Ks av 5 (från I till 4), alltså en mycket liten harmonisk intensitet (den rena durskalan har Ks I -|- 5 = 6); notex, b), temat i Wohlt. Kl. I, 24, har Ks 12 (från V till 7), en synnerligen stor harmonisk intensitet,