731 M. d.—Méhul 732 Hjalmar Meissner. kyrkokörer i Los Angeles och fick genom penningbelöningar för en orkestersvit och en balett möjlighet att fullfölja sina studier i Europa. Han blev 1927 lärare i komposition vid Pennsylvaniauniversitetet i Philadel-phia, där han 1934 blev styrelseledamot i orkesterföreningen och 1939 orkesterns manager. Han har komponerat 4 symfonier, av vilka nr 1 Vägen till Scmta Fé har uppförts i svensk radio, 3 orkesterdikter över armeniska och hebreiska melodier, en konsert för två pianon och orkester m. m. M. d. se Mano destra. Mediant, mellanklang mellan *to-nika och *dominant, resp, mellan *to-nika och *subdominant. Termen användes med skiftande betydelse, dels för att beteckna stortersklangerna (E-dur- och Ass-durklangerna i C-dur), dels för att beteckna klangerna på lilla tersen. I sistnämnda fall betecknar man i C-dur A-durklangen som m., Ess-durklangen som subme-diant, Fiss-durklangen som växelme-diant och Gess-durklangen som växel-submediant. I a-moll blir efter denna princip fiss-mollklangen m., c-moll-klangen subm., diss-mollklangen växel-m. och ess-mollklangen växelsubm. — Litt.: Svensson—Moberg, Harmonilära (1933). Méditation [-sjä'] (fra.) ”begrundande, tyst betraktelse”, stundom använt som titel på karaktärsstycke. Medtner, N i k o 1 a j, f. 1879, rysk tonsättare av tysk härkomst, studerade för Safonov vid konservatoriet i Moskva, där han belönades med guldmedalj, konserterade i Ryssland och Tyskland och var 1909—10 och 1918—■ 21 professor vid konservatoriet i Moskva. Sedan 1921 har han vistats i Tyskland, Frankrike, U. S. A. och sedan 1936 i England. I klassicistiskromantisk stil liar han komponerat talrika verk för piano (däribland flera sonater), violinsonater och andra verk för violin och piano, pianokonserter, sånger m. m. — Li 11.: A. J. Swan, M. and the music of our time (Music and letters, 1927). Mefisto'feles (Mefistofele), opera av Boito till egen text efter Goethes Faust (sv. övers, av Ernst Wallmark), uppf. f. f. g. i Milano 5/3 1868, i Stockholm 26/2 1883, 1/1 1944 spelad 317 ggr i Stockholm. Mefisto'feles, basparti i Boitos opera M. och i Gounods *Faust. Mehler, Fredrik, f. 1896, tysk-svensk komponist, studerade vid musikhögskolan i Berlin för bl. a. Hans Pfitzner, fick 1921 Michael Beer-priset för en violinkonsert och en vio-loncellsonat, kom samma år till Visby för att skriva musiken till legendspelet Petrus de Dacia, varmed de sedermera återkommande ruinspelen inleddes, och verkar sedan dess som ledare för Allmänna sångföreningen, Musiksällskapet och Visby konsertförening. Han har skrivit 2 symfonier, 2 violinkonserter, 3 violinsonater, körverk m. m. samt har bearbetat gotländska melodier i vokala och instrumentala arrangemang. Méhul [mey'll], Étienne Nicolas, 1763—1817, fransk kompositör, framträdde tidigt (1773) som organist och (1778) som musiklärare i Paris, blev 1794 inspektor vid Pariskonservato-riet. Från 1790 var han verksam som operakompositör (beskyddades av Gluck) men först hans senare operor Uthal (1806) och särskilt Josef i Egypten (1807) hade livskraft. Jämte Cherubini hör M. till revolutionstidens märkligaste tonsättare i Frankrike. — Litt.: A. Pougin, M. (2 uppl. 1893).