Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
biografen
Kinoströutdg.
Koeks Biograf
(Malmö Gamla Biograf).
Om filmkonstens vänner med glädje och
tillfredsställelse skulle hälsa den praktfulla
och konstrika utstyrsel, som gives åt våra
dagars moderna kinotempel, så kunna de
dock icke försumma att lägga märke till det
drag av äkta folklig gemyt, som en och
annan av dessa äldre teatrar lyckats få över
sig och bevara och därmed tillförsäkra sig
en stadigvarande ynnest hos den
filmintresserade allmänheten.
Till dessa hör synbarligen Malmö gamla
biograf eller, som den numera kallas: Kocks
biograf.
Det ena såväl som det andra av dessa
namn kan anses vara lyckligt funnet, tv
den är ej endast Malmö gamla, utan
Malmö äldsta kino, och det kan ej nekas,
att dess nuvarande innehavare, direktören
för Biografbolaget herr Edv. Kock, genom
sin anmärkningsvärt rörliga
acossierings-förmåga, förstått att ge en viss personlig
prägel och inbjudande gemyt åt teatern och
dess program, som nog ännu länge skulle
kunna - ge den en säker ställning bredvid
större och mera tidsenliga lokaler.
Exteriör.
Dir. Kock har varit med inom
kinematografien tämligen från början, och man
lyssnar gärna till hans berättelser om dess
första stapplande steg på vägen att vinna den
stora allmänhetens bevågenhet.
Tillsammans med den bekanta direktören
för Nordisk film Ole Olsen var han på sin
tid innehavare av Malmö tivoli. Bland nya
attraktioner där försökte de båda sig också
1901 med en kinematografapparat. Men vid
första försöket blev det — inga bilder. Hur
man vred och hur man vevade, så voro
bilderna fullständigt obenägna att framträda på
den vita duken. Men Malmö blivande
»Kino-Ranft» stod redan nu som den aldrig rådlöse.
»Felet ligger tydligtvis hos objektivet»
menade han, for så hem till sitt lilla bibliotek,
tittade i någon uppslagsbok om ljusets
brytning och ’— däri låg det ju, deras apparat
— en förut begagnad — hade fast inställt
objektiv. Ett telegram till »Kongens by»,
ett »skickebud» därifrån på en Öresundsbåt,
och situationen var räddad; nya inställbara
Interiör.
linser förde bilderna till det önskade
afståndet. Men fröjden vart kort. Publiken hade
ännu ej fått smak för sådant och skrek:
»Bort med bilderna! Vi vill dansa!» Inom
parentes sagt lär en liknande motvilja mot
kinematografien vid dess första framträdande
ägt rum åtminstone i en annan svensk stad,
nämligen Falkenberg. Att de båda nu så
bekanta filmmännen icke läto nedslå sig av
sitt något fatala första försök, ha de tydligen
ej haft anledning ångra.
Emellertid blev något år därefter i
grosshandlande Bagers fastighet vid Södra
Tullgatan en ständig biografteater inrättad
under namn av Malmö gamla Biograf. Herr
Bager, en gammal inalmöpatricier, var av
åtskilliga anledningar ej vidare nöjd med
det nya etablissementets skötsel och föreslår
därför vid ett tillfälligt sammanträffande med
hr Kock denna att övertaga kinematografen.
Från ett av de första åren (1907) berättar
hr K. följande episod: »En marknadsdag
hade bland andra kinobesökare också
infunnit sig en äldre danneman med sin son.
Ett av styckena visade en ryttarfest från Ascot
i England. Mitt under förevisningen av den
för övrigt särdeles livfulla bilden utropade
den myndige slättbon: »Ljus! Ljus! Öppna,
jag vill ut! Tror Ni inte jag förstår att I
förvänder synen på mig här. Där ute, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
