Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sällskapet belönta Minnesskrifter öfver honom, samt Biskopen
m. m. Doctor Franzéns Minne öfver honom, uppläst i Svenska
Academien, vid den öfver honom slagna Minnespenningens
utdelande, på dess högtidsdag 1822, både särskildt tryckt och
infördt i Svenska Academiens Handlingar ifrån år 1796, 10
Delen, sid. 309-386.)
MARTIN HEGARDT. Född i Malmö d. 2 Febr.
1685, hvarest hans Fader Peter Hegardt var Rådman
och Handlande, gift med Margareta Faxe. Sin första
undervisning njöt han dels hemma i Föräldrarnes hus
af enskilt lärare, dels hos sin Morbroder, Kyrkoherden i
Skabersjö Jacob Faxe, till dess han om sommaren 1702
upptogs ibland de Studerandes antal vid K. Academien
i Lund. Der uppehöll han sig i 3 år, och derefter i
lika lång tid i Rostock, dit han for 1705, och der han
följande året blef Magister. I Greifswald, dit han
begaf sig år 1708, blef han Theol. Baccalaureus, hvarpå
han hade ämnat att besöka de Sachsiske Universiteterne;
men den underrättelse, han fick om sin Faders
sjukliga tillstånd, föranlät honom att, efter nära ett års
fördröjande i Greifswald, fara tillbaka till Malmö. Vid
hemkomsten uppfördes han af Consistorium Academicum
i Lund på förslaget till den, genom Professor Winslows
död, ledigblefna Extraordinarie Professionen i Historia
Ecclesiastica och Chronologia Sacra, men det oaktadt
fast i sitt beslut att än vidare bese fremmande länder,
for han om hösten 1709 till London, blef der genast
känd af den lärde Kyrkoherden Edzardus, i hvars hus
han i 3 års tid bodde, och af hvilken han vid afresan
fick det betyg, att han genomgått alla den Hebræiska
grund-textens böcker med de Rabbiniske
Commentariernas jemförande och derjemte förskaffat sig en tillräcklig
kunskap i de andre Orientaliska språken: Chaldaiskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
