Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Darwin och de Vries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gröna blad eller röda blommor, gråskaliga frön och en
röd fläck vid bladfästet; och slutligen rovor och
kålrötter, hos vilka gulköttig rot och blekgula blommor
följas åt lika troget som vitköttighet och citrongula
blommor. Varje sådan egenskapskomplex står
uppenbarligen i samband med en enda ärftlighetsfaktor.
Men månne de Vries har rätt, då han fortfar att
hålla på pangenernas morfologiska karaktär? — Nej
knappast; det finns åtminstone åtskilligt, som talar
däremot, särskilt bland de senaste årens iakttagelser.
Detta framhålles också av den framstående danske
ärftlighetsforskaren prof. Johannsen, som finner antagandet
av morfologiska egenskapsenheter lika orimligt som
vildens föreställning om en häst i det framrusande
lokomotivet. Vad det emellertid är, som projicierar anlagen
utåt organismens periferi, därom vill han inte med
bestämdhet yttra sig; likväl förefaller det honom
sannolikt, att olikheten mellan ärftlighetsenheterna eller
generna — som han kallar dem — snarast är av kemisk
natur. Och liksom i kemien ett ämne eller en
atomkomplex kan föranleda olikartade reaktioner alltefter de
ämnen, med vilka det förenas, på samma sätt kan ett
gen tänkas föranleda olika yttre egenskaper alltefter
beskaffenheten av de gener, med vilka det kombineras.
När sålunda t. ex. två vitblommiga växtraser vid
korsning ge rödblommig avkomma, så skulle detta fenomen
i viss mån kunna jämföras med stärkelsens blåfärgning
vid tillsats av jod eller orseillelavens rödfärgning med
klorkalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
