Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Darwin och de Vries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom yttre omständigheter uppkomna förändringarna i
organismens perifera delar.
Förvärvade egenskaper äro emellertid i allmänhet
ej ärftliga, såsom framför allt Weismann framhållit,
vilkens uppfattning de Vries i detta avseende delar.
Visserligen förfäktar denne en pangenesislära liksom
Darwin, men i modifierad form, i det han nämligen liksom
Weismann och före honom Galton lämnar
transportavdelningen i Darwins pangenesisteori åt dess öde och
endast behåller hypotesen om pangenerna, vilka
lokaliseras i groddplasmat, där könscellerna bildas. Även från
de Vries’ synpunkt utgöra emellertid pangenerna
morfologiska enheter för organismens ärftliga egenskaper,
men de uppstå alla enligt honom från första början
genom förändringar i groddplasmat, direkt utlösta under
sensibla perioder.
De Vries utvecklar dessutom pangenesisläran
vidare. Hans föregångare ansågo nämligen, att
pangenerna hade sina bestämda verkningsområden, så att varje
pangen dirigerade en viss del av organismen.
Ohållbarheten av en dylik föreställning har de Vries påvisat
genom förekomsten av korrelativa egenskaper, vilka, av
allt att döma, leda sitt ursprung från ett och samma
inre anlag. Sådana korrelationer konstaterade de Vries
bland sina Oenothera-former; såsom andra exempel må
nämnas blålupinen, som vanligen har djupt blå blommor
och mörkspräckliga frön, men ibland påträffas i en form
med nästan vita blommor och ljusa frön; ärtväxten,
som antingen har vita blommor, vitskaliga frön och helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
