Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Adelcrantz, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ändamål i samma företag. Stora rum för måltiders omvexling
med dem i Slottet; en präktig våning utåt hela façaden, för
Directören öfver Spektaklerna m. m., hindrade Architekten att
gifva Operasalen den vidd, som, under sednare tiders brist
på medel i Statscassan, kunnat, genom inrymmande af ett
större antal åskådare, lättare upprätthålla Spektaklerna. Men
det kan ej nekas, att Theatern, sådan som den blef, är både
skön för ögat och välberäknad för ljudet.
”Den stora Bron, som förenar Lofön med fasta landet,
anses som ett af Adelcrantz’ svåraste arbeten. Den höjd öfver
vattenytan, som vid öfverfarten förvånar, är obetydlig emot
den från ytan till bottnen, och en botten af jäslera. Det är
således under vattnet som de stora öfvervunna svårigheterna
ligga förborgade.”
”Den sista byggnad, hvari Adelcrantz tog del, var den
stora Bron från Slottet till Gustaf Adolfs torg; men det bör
ej glömmas, att ett stort fel i verkställigheten, begånget af
andra, förorsakade en betydlig afvikelse från den ritning
Adelcrantz författat.”
”Ännu en mängd allmänna och enskilda byggnader hade
under tiden af Adelcrantz blifvit utförda och vittna om hans
stora verksamhet. Stylen i dem är olika bedömd; men
byggnadssättet var alltid ändamålsenligt och varaktigt; boningarnas
inredning alltid väl uttänkt. Flera Orgelverk och en mängd
af kyrkoprydnader af alla slag, uppsatta efter hans ritningar,
hafva länge varit och äro till en del ännu bibehållna[1].”
Adelcrantz ordnade många solenniteter, bland hvilka i
synnerhet må nämnas: Konung Gustaf III:s Biläger 1766, K.
Adolf Fredriks Bisättning och Begrafning 1771, K. Gustaf III:s
Kröning 1772 och Begrafning 1792.
”En utvidgad anstalt för ungdomens undervisning i
konsterna hade länge utgjort ett föremål för Adelcrantz’
omsorger. Målare- och Bildhuggare-Akademien, nu kallad de Fria
Konsternas, har honom att tacka för dess nya stiftelse; för de
förmåner dit blefvo anslagne; slutligen, för en Statsreglering
och nya stadgar, åren 1773 och 1779, hvarvid Adelcrantz’
råd blefvo följda. Den rättvisa och oveld, som styrde dessa
råd, ådrogo honom fiender och en obehaglig rättegång under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
