Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Adlerbeth, Gudmund Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ApDLERBRrETH, Gudmurd Göåran. o1
ningar 1795. C. N. O. 1801. Led. af Canslers-Gillet g &.
Revisor öfver Banco- och Riksgäldsverken 1805. HLed. af
Patriot. Sällsk. 1805. Bivistade Riksdagen 1809; blef då
ledamot i Constitutions-Utskottet och Tryckfrihets-Comitéen.
StatsRåd s. å Friherre 8 å Riddare af K. Carl XIII:s Orden
vid dess stiftelse 1314. Hedersledamot af Landtbruks-Akad.
4812. Led. af Samf. Pro Fide et Christianismo 1812 och
Prxses i Uppfostrings-Divisionen derst. 1816—41818. R. af Scraph.
Orden 1814. Var äfven ledamot af I. Vet. Societeten i
Upsala; af Psalmboks-Comitéen och Evangeliiboks-Comitécn.
Erhöll på begäran afsked från Stats-Råds-ämbetet 1815. Afled
stilla i sitt bokrum på Ramsjöholm i Jönköpings Län d 7
Oct. 1818. »v m
— Gift d. 22 Apr. 1781 med Carin Ridderborg, dotter af
Ofverste-Lieutenanten, R. S. O. Carl Adolf Ridj;r/)org och
Catharina Printzenskjötd.
Adlerbeth inträdde i Statens tjenst just med början af
F. Gustaf HI:s regering. Det var hans vittra arbeten, som i
synnerhet ådrogo honom Konungens gynnande uppmärksamhet
och beredde hans hefordran. Redan i Upsala hade han såsom
medlem af Samfundet Apollini Sacra deltagit i vittra
öfningar, och vann derigenom sedermera snart inträde i det
talrikare Modersällskapet i Hufvudstaden, Utile Dulci. Tans
fria Öfversättning af Racines Iphigenie förvärfvade bonom
Grefve G. F. Gyllenborgs bifall och ynnest, och ”denna förde
honom (vid slutet af år 1773) till den lyckan att blifva
personligen känd af Gustaf III, och äfven inkallad i den krets af
Vitterhbetsidkare, som den snillrike Monarchen bezådade och
förtjuste med sitt förtroliga umgänge.”
Vår tid, så rik på omvexlingar, så lysten efter nyheter,
har nedsatt eller förgätit våra förlat’re under Gustaf IlI:s
tidhvarf. Ibland dem är Adlerbeth en at de förnämste; och om
man bedömmer hans Poetiska Arbeten efter sin rätta
måltstock, såsom studier af en lärd och bildad Man, så skall man
alltid finna dem förtjerta af uppmärksamhet. Hans Skådespel,
bildade efter de bästa Fransyska mönster, äro i silt slag vil
anlagda och utförda. Tragedierna Jagiald Illråda och
Kelonid samt Operan Kora och Alonzo, med hvilken den nya
RKongl. Theatern invigdes 1782 och dess femtiåra jubileum
firades 1832, äro de förnämsta. Ilans Ifigeni t ÅAuliden,
eftter Racine, och Edip, efter Voltaire, hvilka genom den fria
behandlingen och iuförandet af Chorer blifvit til en väsendtlig
del hans egna verk, vittna om ett grundligt och fördomsfritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
