Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Adlerbeth, Gudmund Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 AvLerRrkBEeETAR, Gudmund Göran.
studium. Hans poemer äro föröfrigt få: dels har han
sparsamt nyttjat sin lyra, dels varit sträng i sitt urval. Genom
sin fria öfversättning af Eivinder Skaladaspillers Sång
öfver Kon. Håkan väckte han uppmärksamheten på den
fornnordiska Skaldekonsten under en tid, då denna var förgäten
eller missaktad; hans Cato, efter Lucanus, Prudentii Hymn
och flera episoder ur Tassos Befriade Jerusalem förtjena
äfven utmärkas; bland originala stycken torde man i synnerhet
böra ihogkomma: Förgångligheten, den Åldrade, det
Andra Skaldebrefvet, en vacker tafla af Skaldens landtliga hem
och sysselsättningar, samt Femte Skaldebrefvet, till
Leopold, det enda skämtsamma i hela Samlingen. Hans psalmer
äro för alla tillgängliga.
Det är dock i synnerhet genom sina metriska
öfversättningar af Virgilius, Horatius och Ovidii Metamorphoser,
som Adlerbeth förvärfvat sig odödliga förtjenster af vårt språk
och vår Vitterhet. Regnér hade väl banat vägen, både genom
reglor och exempel, men han var i bägge dessa afseenden ej
conseqvent. Adlerbeth följde strängt samma system, som Voss
uppställt: hans Företal till Aeneiden är den första säkra
framställning af grunderna för Svenska Metriken, och hans
öfversättningar, der han sällan tillåtit sig undantag från dessa
reglor, äro ännu icke hos oss öfverträffade. Georgica, Aeneiden
och Horatii Bref äro i synnerhet lyckligt tolkade.
Sedan Adlerbeth redan hade skänkt oss Virgilius och
Horatius, har en och annan velat modifiera hans system.
Sjelfva Svenska Akademien har i flera årsprogrammer, då den
förklarat sig emottaga äfven metriska Skaldestycken, tillika
påmint, ”att, då metrikens lagar icke ånnu blifvit i vårt
språk fullkomligt beståmda, Akademiens bifall icke må
anses såsom ett stadgande af de metriska reglor, som kunna
vara följda” m. m. Det är beklagligt, att olika åsigter delat
vår vittra Areopag och föranledt vacklande och osäkerhet just
på det håll, der man borde vänta sig stadgade grundsatser.
”I allmänhet tror jag” — så yttrade sig Adlerbeth ") — ”att
Versläran vinner på stränga lagar; den så kallade licentia
poetica bryter dem nog ändå, och kan någon gång vinna
tillgift, men bör ej räkna på approbation.” — Om en Svensk
Metrik skall byggas på en princip, kan svårligen någon
annan än Adlerbeths göras gällande, och hvarje modification
4) I Bref till Författaren af Svensk Verslära. Phosphoros 1811
8 533.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
