Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Adlerfelt, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A8 AbprLeErFELT, Carl.
styfren försäljes, samt af bryggare på öl och brännevin,.. s;
fordrar min yttersta uppmärksamhet, heldst nu då prisen på
oxar verkligen fallit, och spannemåls- samt bränvinspriserna
intet skäligen kunna föranlåta bryggare och bagare i städerna
att så stegra och förminska deras till salu hållande varor,
hvarigenom den fattige mest blifver lidande.” Magistraterne
skola derföre inkomma med sina berättelser, reglera taxor
på ofvannämnde varor och tillika låta handhafva
verkställigheten deraf, att all oskälig stegring af dessa
nödvändighetsvaror äro förekomna. Gästgifvare-taxan, ”som är nog gammal,
och bebhöfver rättelse efter denna tidens pris,” utbytes mot
en ny.
ylrlandlanden Haquin Bager hade hos Commerce-Coll.
besvärat sig öfver de af Magistraten beviljade torgdagar,
hvaröfver förklaring infordrades, och uti den, som Adlerfelt
uppskickade, står, att denna författning grundar sig uti lag och
en sund politik och är icke stridande med de af Bager
åberopade Kongl. Resolutioner af 1686 och 1719; hvarföre intet
tvifvelsmål är, att Magistratens göromål (författning) (141 Oct.
1764) blifva fastställda, och haudelsmannen för sina
obefogade besvär med behörig näpst ansedd. I den händelse icke en
skyndsam och tillika kraftig hjelp och undsättning härutinnan
erhålles, samt sådana hälsosamma författningar vidtagas, som
kunna dämpa de handlandes omåttliga begär att undertrycka
sina medborgare, och att af tusendes med flit och möda
förvärfvade egendom rikta sina egna kassor, är oförnekligt, att
de öfrige inbyggarne här i landet måste gripa till
tiggarestafven, och den fattige i synnerhet sucka efter bröd.” Sedan
klagas öfver ”det omåttliga pris, hvartill handtverkarne i
städerna nästan öfverallt upphöjt sina varor och arbetslöner, samt
dagligen efter” eget behag och godtycke öka, och snart sagdt
icke veta, huftu högt de sådant skola stegra, hvarvid likväl
förnämligast penninglöntagaren, som är nödsakad köpa allt
hvad han behöfver, men har ingen ting att föryttra, som
honom kan tillskynda någon vinst, måste vidkännas den
drygaste delen,” alltså hemställes nödvändigheten af en ”taxa för
alla dessa gerningsmän till dennas obrottsliga efterlefnad och
rättelse vid ett förelagt, ansenligt vite, eller ock näringens
förlust, enär om förbrytelse deremot öfvertygas kunde.”
Af dessa skarpa utlåtelser mot den handlande och
näringsidkande klassen, som en rättvis och ädel harm
framhkallade, må ej slutas till ett ensidigt förbiseende af dennas
fördelar, hvilka han tvertom understödde och befordrade, så
snart de ej voro i strid med billighetens fordringar och de
rättvisa anspråken hos de talrikare, fattiga samhällmedlemmarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
