Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aken, Frans Joachim von - 1. Akrell, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 ÅKEN, Frans Joachim von.
torde kunnat förekommas, om von Akens eldsläckningsämne
varit att tillgå och blifvit rätteligen brukadt.
Skrifter: Nödig Uuderräutelse, huru Magneten vid Tand- och annan
Giktvärk appliceras bör, samt huru den förvaras skall, att han må
behålla sin kraft. Örebro 1765. 8:o. — Afhandliug om några
förbättringar vid Bränvios-tillverkuiogen. Örebro 1772. 8:o — 32
uppl. med titel: Om Bränneri-redskap och Bränvins-tillverkning af
Säd, Frukter, Bär och Rötter, samt om Jäst till distillerade
Bränviner. Örebro 1788. 8:o. — Hus- och Landt-Åpothek, bestående
af approberade och säkra medel till Boskaps conservation och
curerande. Örebro 1796. 8:o. — Kort Afbandling om det bästa
Eldsläckningssätt, med dertill lempad Bramdredskap och nödig
Brandordning, jemte Bihang. Stockh. 1797, 8:o. (Förut hade utkommit:
Assessor Frantz Joach. von Akens Uptäckte och med Rön bestyrkte
Eldsläcknings Konst.) Utg. af Redacteuren till Örebro Veckoblad.
Örebro 1794. 4:o,
(Källor: Sveriges Åpot. Hist. af J. F. Sacklén. — Von Åkens
Skrifter. — NMuntliga undmättelser.)
P. A. s.
AKRELL, FREDRIK. — AKRELL, CARL FREDRIK.
1. AKRELL, FREDRIK,
Härstammade från den Petrus Thome, hvilken såsom
Pastor i Skeftuna underskref Upsala Mötes Beslut, och som
sedermera blef eller förut var Kyrkoherde i Åker och Dahlby.
(Ofr ofvan sid. 8). Fredrik Akrells fader Pehr Akrelius,
var Kyrkoherde i Öja uti Södermanland; modren, född i
Carelen, hette Catharina Elis. Carstén. Föddes d. 27 Maj
1748, studerade i Strengnäs, och ankom till Upsala 1766
(enligt Boije; 1768 enligt Gahm). Modren hade gifvit sin Son
den läran, att ”den som kan en konst, står på guldbotten”;
i åtlydnad deraf och följande sin naturliga fallenbet, tog han
undervisning så väl hos Akad. Ritmästaren Griese, som hos
Graveuren Anders Åkerman, som på Kosmographiska
Sällskapets bekostnad hade inrättat en verkstad för globers
construerande. Derefter begaf han sig 1771 till Stockholm och
derifrån sommaren 1775 till Paris för att utbilda sina anlag för
gravur-konsten. Hans resecassa bestående i fyra års af
allmänna medel anslagne läropremier 2400 Dal. koppm:t, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
