Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Alströmer, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 ÅLSTRÖMER, Jonas.
med hvilka de i början ensamt måste bedrifvas, hade efterband
undervisat ett stort antal inhemska lärlingar, af hvilka
sedermera många flyttade till andra rikets städer och der utbredde
sina förvärfvade insigter. Väl blefvo 1749 en stor del af
dessa anläggningar ett rof för en häftig vådeld, imen skadan
er’sattes så mycket möjligt af allmänna medel. Alström hade den
hugnaden att se, huru hans skapelser nitiskt omfattades, och af
Styrelsen på flerfaldigt sätt befordrades, alltsedan Hattarne
blefvo de rådande, och huru de äfven hos allmänheten möttes
af ett så lifligt deltagande., att man en tid började svärma för
svenska manufacturer, ända till dess detta nit började svalna
genom allt för långt utsträckta prohibitif-författningar emot
utländska slöjdvarors införsel. Redan 41734 bade man hunnit
så långt, att 14000 af landets barn voro sysselsatta endast
vid väfverierne, och år 1761 räknades vid dessa inrättningar
18000 personer; värdet af de exporterade svenska
slöjdvarorna uppgick till 30 tunnor guld, hvaraf 3 beräknades säsom
national-vinst.
Denna vinst skulle icke varit så stor, om ej Alström
försökt, att så mycket som möjligt grunda de svenska
manufacturerna på inbemska råämnen. Af dessa syntes honom med rätta
ullen det vigtigaste och det lättaste att. inom landet producera.
Vi hafva redan omtalt hans första försök 1745 till inskaffande
af engelska får. Dessa följdes sedan af flerfaldiga andra. Så
införskrefvos får från Spanien 1726, från Eiderstädt 1726, från
Maroco 17533, (dessa liknade hjortar och voro nästan så stora
som åsnor), och slutligen får med fet-svansar ända från
Persien 17356. De spanska fären härbergerades först på
sätesgården Berga, i trakten af Skara, men flyttades sedan till
Höjentorp, när denna kungsgård 1727 af Riks. Ständer blef
upplåten åt Alström och hans arfvingar till beständigt arrende, mot
villkor att der skulle underhållas ett stam-schäferi. Till
hjordarnas vård införskrefs herden Stahl, som efterhand gaf
undervisning åt öfver 400 lärlingar. Sedermera utvidgades denna
anstalt till en Schäfer-skola, och ifrån 1748 på allmän
bekostnad underhöllos der en Ekonomi-Lector och 6
Schäfer-Discenter. Denna nyttiga inrättning fortfor till 4766, då den af
Ständerna helt och hållet indrogs.
Men icke nöjd med allt detta, företog sig Alström att
från Mindre ÅAsien införskvifva de Angoriska getterne, som
bära det fina, långa och glänsande ragg, som man kallar
kamelhår, emedan man fordom trodde, att det erhölls af
kameler. I denna afsigt afsändes studeranden Björling till
Smir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>