Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreæ, Laurentius - Angerstein, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 ÅANnDRE £, Laurentius.
trona utan lagsens gerningar ,” förbigående således ordet allein,
hvartill intet spår finnes i originalet och genom hvars
inflickning lärobegreppet om rättfärdiggörelsen ibland
Protestanterne kom i strid med den gamla Kyrkans. HKatbolikerne
underläto också icke att derföre ansätta Lutber, som en gång under
tvistens häftigbet utlät sig: ”Ich weiss wohl, dass es nicht im
Griechischen stehet, es soll aber dennoch da stehen, und soll
der Teuffel selbst es nicht aus kratzen.” Sedermera sökte den
lärde Biskop Svenonius i sin Babylon magna ruens. bevisa, att
ordet ”solum” verkeligen finnes i Grekiskan virtualiter,
men bör i våra språk literaliter uttryckas. — Märkeliga äro
annars ätskilliga af L. Andree använda ord, å hvilka han
ansåg nödigt att gifva en uttydning, hvilket visar att de den
tiden icke voro i bruk, åtminstone ej i Bibelns mening; bland
dessa höra: Nöctlern (sobrius), Gudactugheet ,
Rettferdugheet (thet är fromheet, godheet, dandesheet), förfölia ,
förgåffues (tbet är för intit, om suss m.m.), förarga,
tilbidia, Skatt, Såådh, Kööt, Siål, Aådelsman (Presbiter),
Hålugh (sanctus) m. fl.
Skrifter: (utom nämnde ötfversättning) : En kort undervisning om
Troona och goda Gerningar. Stockholm 1528. 8:e.
(Källor: Peiingsköld, Monum. UHerak, p. 197, — Stjernmans
Anm. till P. A. Nigers Hist: om Vesterås Biskopar. —
Schefferi Suec. Litter. p. 19; — Moll, Hypomn. pag. 361. —
Fant, Hist, Lit, Gr. I. pag. 13, H. 104. — (Bergii) Nytt
Förråd af äldre och nyare Handl. i Sv. Hist. p. 112 f. — Höge
marks Psalmopoeogr. p. 146; — Gezelii Biog, Lex. — Adelungs
Gel. Lex.)
P,
ANGERSTEIN, ANDERS. — JOHAN — och REINHOLD
RUCKER.
Bland de många utländningar, som i Carl IX:s tid och
framgent, inflyttade till Sverige och uppbjelpte börgshandteringen,
var äfven den förstnämnde en af de förnämsta. Hans fnader,
Melchior, var sjelf en skicklig bergsman och hade i falla 40
år haft inseende öfver furstliga skogar och jagter. Sonen
ANDERS inkom 1639 i sällskap med flere andra bergskunnige
landemän, tog först tjenst hos myntmästaren Marcus Kock
(adlad under namn af Cronström), biträdde honom vid Avestad
Bruks anläggning samt arrenderade en tid Thurbo bruk i
Hedemora socken af sin svåger, Hans Steffens, träbälgarnas
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
