Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arensbeckius, Petrus Dieterici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
958 ÅRENSBECKIUS, Petrus Dieterici.
enkommande, gifvit ut och undfångit hugg, så han som hane
följe, och sist gripit i det afslagne höet af Hr Johans
arbetsfolk, och utan laga dom fört det hem till Stockholm: Ty kan
Consistorium icke befria honom, att han ju dem inför
verldslig rätt till svars stå och äfventyra skall hvad som helst
gerning hans med skäl åkomma kan.”
Förlikning träffades dock, på det villkor, att
Arensbeckius afsade sig all rättighet till Huddinge och Brännkyrka
församlingar för sig och sina efterkommande. Detta väckte åter
missnöje inom Catharina församling, hvars kyrkovärdar
skriftligen klagade deröfver, och dessutom lade Arensbeckius -till
last flera svåra förseelser, såsom : att han af blott bat och ondska
satt åtskilliga personer ifrån Nattvarden; att han i
skriftermålen emot några personer utfarit med fasliga förbannelser,
sägande: ”Du förbannade Prestehatare! se upp och intet neder,
lägg bort den gamla surdegen, eller du hörer djefvulen till,
da förbannade menniska”; att han låtit 2 hederlige
Kronobetjentes lik stå ute på kyrkogården en hel eftermiddag, igenläst
kyrkan, förbudit den Presten som var ombuden att hålla
likpredikan att densamma förrätta, och undangömt skoflarne, att
samma lik så när måst i grafven ligga obetäckte, äfvensom att
han en annan gång, då han jordsatt 9 lik och öfver dem skulle
hålla likpredikan, gått bort ifrån Kyrkan och låtit folket vänta
på sig i några timmar; att han handterade sin församling på
predikstolen ganska groft, och t. ex. vid lysningar efter stulna
saker yttrat: ”Tjufven måste visst vara här 1i församlingen, här
som alla tjufvar finnas igen”; att han förde en enväldig
disposition öfver kyrkans inkomster, och gjorde derföre ingen
redo; sälde och bebrefvade grafställen; tog penningar derföre,
och kyrkan fick intet; att han för några år sedan i vredesmod
sjelf 40 eller 42 med påkar, svärd och yxor samt Har
utrustat hafver och med beväpnad hand dragit till Brännekyrko, der
öfvat rån och våldsverkan, slagit Iyrkoherden och hans hustru
derstädes blå och blodige, samt böndren som på vägen drefvo
’deras arbete, tagande höet med sig hort och hem till
Södermalm, hvaruppå han sedan upprättat med samma Kyrkoherde
en oförsvarlig förlikning, bättrande alltså ondt med hälften
’värre; att han angripit Consistorium Regni med försmädelser,
men i synnerhet Biskopen Doct. Gezelius, som på bägge
Consistoriernas vägnar resolutioner underskrifvit hafver, sägande
abland annat: ”Han måtte dömma siua. Finnar och intet mig;
Jag aktar hatis dom intet mera än att jag vill stryka mig bak
med honom” m. m. — Consistorium Regni, i silt utslag d. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
