Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artedi, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅAnrTtTEDI, Pete;. 237
lan måste återvända till fordna sysselsältningar, som fallit mig
ur sinnet. Båda sökte vi uppodla Naturkunnighetens särskilda
delar, men den ene inrymde villigt det fält åt den andra, der
ban fann att denne hade gjort större och lyckligare framsteg.
När jag misströstade, att i Chemien kunna hinna till dena
höjd, som Artedi redan inncehade, öfvergaf jag alldeles denna
vetenskap; deremot studerade Artedi örtkunskapen, med
hvilken han såg mig dagligen sysselsatt, nu mera icke med
samma ifver som förut. Båda täflade vi, att kunna öfverträffa
hvarannan i Ichthyologien, men då jag efter långa
ansträngningar deruti såg honom ständigt mig öfverlägsen, måste jag
till honom öfverlemna denna vetenskap tillika med
studiet af amphibierna; deremot erkände han mig för sin
mästare i kunskapen om foglarna och inseckterna. På det
vidsträckta fölt, som intages af mincralierna och mammalierna,
gingo vi med jemna steg bredvid hvarandra, och böjelsen
dertill förblef hos oss båda alltid densamma. Den enas nya
observationer väckte den andras afund och bägge höllo vi för
hvarandra dessa hemliga — högst en dag, ty längre tillät icke
vänskapen någondera att för sig ensäm bibehålla dessa
bhemligheter. Sålunda gaf denna lilla afund och denna ftäflan om
upptäckter ständigt lif åt våra studier och sporrade oss till nya
ansträngningar. För öfrigt hade Artedi grundliga kunskaper
i medicinen, var väl bekant så väl med Aristoteles” och Plinii
språk”) som i humaniora icke obevandrad, och talte flera
Europas nyare tungomål; tillika begåfvad med ett skarpt
omdöme kunde han i allahanda ämnen uttrycka sig med bebag och’
lätthet, så att ingen lemnade hans sällskap, utan med en ökad
aktning för den ovanliga ynglingen.”
Sju år hade dessa vänner sålunda lefvat tillsammans i
Upsala, hvarunder knapt någon dag förbigått, då de ej med
hvarandra utbytt så väl sina fröjder och bekymmer som sina rön
och upptäckter, när de insågo, att de behöfde ett rymligarte
fält för utbildandet af sina kunskaper, hvilka icke kunde
hämtas ur böeker allena, och icke heller insamlas på ett enda
ställe. Linné reste till Lappland, Dalarne och Norige; Artedi brann
af lust att besöka England, der det bästa tillfälle gafs till
ut
”) Dessa ord stå väl ej hos Linné, men Artedis bok vittnar
öfverallt om den förtroligaste bekantskap med derm bland de äldre
förtattarne, som sner eller mindre omedelbart behandlat haus vetenskap.
BIOGR. LEX. L 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
