Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ascheberg, Rütger von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅscueBERG, Riulger von. 293
uppkomst har måst lägga tillsammans under ett brak, efter det
2 å 3 grundar intet äro så stora som en grund. Deremot
synes det också vara svårt, att små grundar skola graveras med
så stor helgonskyld, som de stora.” General-Guvernören
var missnöjd med Presternas försumlighet vid
mantalslängdernas författande: ”Då man ser igenom och confererar det ena
med det andra om året, må man sig förundra öfver de
dristigheter, som föröfvas till K. M. interesses skada och
afsaknad.” Brefvet af d. 5 Dec. 1687 talar om imkomna klagomål
öfver en del af presterskapet, som supplicanterne dels för sin
egen nytta samt andra ogrundade orsaker hålla ifrån Herrans
Nattvard, och yrkas, att Biskopen å embetets vägnar behörig
omsorg drager, att sådan Presternas malice behörigen blir
resenterad.” Presterna förbjudas i brefvet af d. 21 Oct. 1685,
att förpassa bönder från det ena häradet till det andra,
hvilket är en sak, som Presten och dess embete först och främst
intet vidkommer, och sedan härflyter häraf confusion och
olägenhet, K. M. höga interesse uti en och annan måtto till
icke ringa mehn och afsaknad,” — Att uniformiteten i början
rönt motstånd äfven hos Presterskapet, skönjes af ett bref från
4682, der det heter: ”Belangande Presternas negligence att
introducera den af dem sjelfva begärda uniformiteten, är det
ett tecken af den ännu hos den invärtes inclinationen till
Danska sidan; m. m.” En grundsats som den Svenska Styrelsen
i de nya provinserna följde, var att till Prester i städerna
helst förordna personer från det gamla Sverige, och endast
låta Skåningar komma i åtanka till presterliga lägenheter på
landet. (br. 4 Apr, 1682.) Samma till.grund för denna praxig
liggande tanka om de sednares opålitlighet yppar sig vid
flera tillfällen längre fram uti Aschebergs biographi.
I sammanhang med hans förhållande till Clerus står den
ställning, hvaruti han befann sig till det nya Universitetet i Lund.
Att Ascheberg medverkat till Konungens beslut att restaurera
den under kriget i ett tillstånd af fullkomlig upplösning
försatta Akademien, inses af hans påminnelser till H. Rådet
Lind’skiöld, och äfven af den tacksägelse, som honom sedan
hembars af Biskop Hahn. Sjelf yttrar han: ”har jag deruti
gerna tillagt allt hvad hos mig stått, bhvilket ock den
effeeten vunnit, att K. M. i nåder resolverat, det Akademien igen
’:skall blifva introducerad, lemnandes dem sjelfva anordningen
öfver ceremonierna, som dervid kunna vara och pröfvas nödiga,
som ock sedan en stat skall blifva förfärdigad för hemälte
A"kademi.” De förmåner General-Guvernören tid efter annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
