- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 1. Abrahamson-Axehjelm /
333

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Adlercreutz, Carl Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AvdLERrReBEUTZ, Carl Johan. J5

välförhållande deruuder, likasom för sina lysande krigsförtjens
ster i allmänbet, till Friherre.

Vid Kuortane, d. 4 Sept., hade han åter tillfälle att
utmärka sig; han motlstod der fiendens flera gånger förnyade,
med ofverlägsna stridskrafter gjorde anfall bäide mot vår
center och våra flyglar, och så snart fienden tröttnade att anfalla
oss, lät Friherre Adlercreutz sina ibhärdiga och modiga Finnar
framrycka, som skedde med den framgång att våra troppar
intogo och blefvo mästare af slagfältet. Mcn localens egna
beskaffenhet och de förstärkningar fienden erhållit, nödgade
honom att draga sig till Salmis, der han påföljande dag, under
en förpostaffär, med sin stab, blef kringränd, men genom
modig beslutsamhet slog sig igenom.

Likaså visade han mycken tapperhet vid Ruona bro,
derifrån icke den häftiga striden, utan fiendens
öfverlägsenhet, som dagligen tilltog, bringade honom att med
fullkomligaste ordning, ehuru under oafbruten eld, retirera till Lappo.

Nu var målet hunnet för Finska Arméens framgängar,
oaktadt de mindre, men planlöst skickade, förstärkningar af
Svenska troppar, som, i synnerhbet under Gencral-Majoren
Friherre v. Vegesacks befäl, hade ankommit.

De tappres fosterbygd kunde dock ej öfvergifvas utan det
modigaste och blodigaste försök till ett hårdnackadt försvar.
Oravais och Idensalmi äro ärorika bevis derpå. På intetdera
stället förmådde fiendens öfverlägsenhet och mod under sjelfva
striden, att besegra Finska Arméens ståndaktighet och
orubbliga tapperhet: vid båda ställena blef det blodiga slagfältet
Svenskarnes tillhörighet. Men krigets materiella tillgångar i
allmänhet, samt det bögsta befälets intellectuella förmåga att
med plan, samband och beräkning, utföra ej mindre hvarje
företag särskildt, än operationerna i det hela, voro sädana,
.att fienden i längden måste behålla öfverbanden.

Adlercreutz’s försvar vid Oravais d. 14 Sept. var
emellertid värdigt både hans och Finska Arméens redan vunna ära
och ryktbarhet. Det var en sällsynt de tappres täflan
derunder emellan honom och Generalen Friherre von Vegesack, och
mellan den förres Finska samt den sednares Svenska troppar.
Fiendens anfall med öfverlägsna stridskrafter var lifligt, modigt
och uthållande. Men de förenade Svenska och Finska
tropparna, under deras tappra både Generaler och befal i
allmänhet, afslogo alla fiendens förnyade försök att dels kringränna
och dels genombryta vår ställning. Tvärtom lyckades det
Svenskarne att geromtränga fiendens center och att tvinga
ho

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:26:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/1/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free