Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norberg, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 Norberg, Matthias.
Men N. var ej blott talare, ban var philolog och
häfdatecknare. Sannt säger dock Schröder: "Hvad sora i hans
latinska tal och äreminnen är skönhet, upphör alt vara det
i hans historiska och philologiska afhandlingar. Den
lakoniska skrifarten störer här alltför ofta framställningens lugn
och försvårar sakernas teckning efter deras inre
väsendllig-hct, så snart denna ej på ett lysande sätt kan framträda."
Men om delta omdöme än blefve den strängt rättvisa
efterverldens, som förer vetenskaplighetens talan, så bör
dock ej förbises, att hvad som var brist ur vetenskapens
synpunkt, blef en förtjenst, då vi betrakta de
verksammaste orsakerna till vår bildnings förallmänligande. Både
studentskaran, som då sjöng under Carolinska lundens
ka-staniekronor, och den yngre medelclassen, som nyss hade
utgått derifrån öfverallt i landet, började, vid N:s ankomst
till Lund, att åter läsa disputalions-litteraturen, och man fann,
att N:s afhandlingar de Sublimi Hebræorum, de ideali
veterum Græcorum in artibus ingenuis pulchritudine, de
ingenio Homeri, de Æschine oralore etc. samlades som
dyrbarheter och lästes med förtjusning. Säkerligen spriddes
derigenom en estketisk kunskap, som under dessa
bildningsrika är, då Gustaf III inrättade Sv. Akademien, ej blef utan
frukt. Och i dessa disputationer träffas en närmare
bekantskap med samlida philosophers högre idéer inom det skönas
område, än i många Octodecimvirers tal under samma tid.
Han citerar med kännarens insigt ej blott romerska och
grekiska, utan äfven franska och tyska skönkoustlärare. Man
kan säga, att N. tillhörde en utom-akademisk skola under
denna period i vår vitterhet — den Ehrensvärdska. En
frändskap mellan E:s och N:s stil kan ej förnekas. Man
läse det ställe i Ehrensvärd, soin N. anför i Opusc. T. II.
s. 388: "En myra förvillar vexten af eit mastträd: ett
cli-mat stadnade naturens färdiggörelse; vekliga lefnaden
förtog skönhet; brist på lycka gjorde spelöjet och den låga
ålhäfvan."
Häfdaforskaren har mindre prisats, än philologen,
liksom philologens rykte var mindre än talarens. Dock var
ban egentligen blott öfversättare af österländsk-historisk och
geographisk litteratur, men äfven som sådan har han fått
strängt bedömmande. Ilan kunde ej "lägga sig sjelf hemma",
då ban gick att öfversätta österländska författare och N:s
Tacitistil passade väl minst att återge en yppig österländsk
diction. Han utgaf "Codex Nazaræus liber Adami
appellatus, syriace transscriptus latiueque redditus- T. I—III. Lundæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
