Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordin, Carl Johan af.
99
en sällspord tillfredsställelse åt häfda-älskaren. Gustaf III
liade af flera N:s gynnare iclie förr härom blifvit
underrättad, än han lät kalla honom till sig, oeh dröjde ej att i
honom upptäcka en man af både lärdom och snille. Under
oftare förunnade tillträden, undgick cj heller Konungens
skarpsynta öga, att den historiska bandläggningen jemväl
hos N. danat en känuedoin af fäderneslandet, dess äldre och
nyare Statsförfattning, lagar och inrättningar, som, i
förening med hans naturliga anlag för politiska värf, och med
tillhjelp af öfning och erfarenhet kunde bilda en Statsman."
Hans lärda förtjenster blefvo också icke obelönade.
Med bibehållande af Lectionen erhöll han 1784 Konungens
fullmakt på Skellefteå stora pastorat i Vesterbotten, hvilket
tillträddes 1786, då han prestvigdes och erhöll Prosttitel.
Samma är, 1786, träffades han af tvenne smickrande
utmärkelser, då han af de utaf Konungen utnämde 15
Ledamö-terne uti den nya Svenska Akademien utsågs till en af de
fem lediga platserna, samt straxt derefter äfven antogs till
Ledamot af den reorganiserade Vilterhets- Historie- och
Antiquitets-Akadeiuicn. Inträdestalet i Svenska Akademien
handlade "om Svenska språkets skiften fräu äldsta tider
till Kon. Carl XI:»", och vittnar om sin författares
mångkunnighet samt om den scepticism, som han icke
försummade att vid hvarje tillfälle yrka. Hans inträdestal i det
sednare samfundet är icke tryckt. I detta tal, som nästan
kan anses som en fortsättning af det förra, undersöktes med
ull en granskares misstänksamhet Taeiti berömda afhandling
"de luoribus Germauorum", som han ville på uppgifna
anledningar hänföra till en sednare författare. Ej mindre
betänkligheter anförde han emot Adami Uremensis, Kimberti
och Saxos skrifter. Denna afhandling ådagalägger N:s nit,
att från historien utmönstra allt hvad som icke syntes
honom grundadt på oförneklig auctoritet. "Det var icke blott
Nordens häfder han trodde vara förfalskade genom diktade
handlingar, antingen af antiqvarisk nitälskan eller af andra
okäuda orsaker. Ilarmeu öfver dessa lärda bedrägerier oeh
deu mängd af sådana han erlappat hade mer och mer eggat
bans tveksamhet. Ett ifrigt forskningsbegär och en
vidsträckt beläsenhet hade för hans granskning öppnat ett
rymligare fält: oeh så väl Greklands som Horns classiska
författare blefvo föremål för hans misstankar. Med en sällsynt
fintlighet att dertill uppsöka anledningar, och alt förbinda
dessa till ett sammanhängande system, gaf han sannolikhet
åt det påstående, att dessa forntidens masterverk blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
