Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordin, Carl Johan af. 101
på Stockholm, så tänder ban och tiger, ehuru mycket man
än skriker; ber H. M. Wallqvist göra det, så tänder ban
ock, men då de skrika deröfver, håller ban med, tilldess
han får dem att hjelpa till.
Vid 1789 års riksdag var det Nordin, som enligt
samtida anteckningar gaf konungen rådet att arrestera de
motspänstigaste bland adels-oppositionen. Wallqvist blef med
skäl häröfver högeligen uppbragt, då han förut erbjudit sig
att medla mellan Konungen och Fersen. Enligt en uppgift i
Heml. Handl. hade Nordin så förgått sig vid det tillfälle, då
den närvarande Wallqvist afstyrkte arresteringen, att W.
sedan ständigt behöll företrädet hos konungen. Detta
hindrade dock ej, att konungen ofta följde hans råd, och att N.
var närvarande vid alla de hemliga öfverläggningar
konungen höll med sina förtrognaste. N. öfverhopades med
smädeskrifter af oppositionen. Att ban var den lärdaste af
Gustafs "camarilla" lider intet tvifvel. Måhända omfattade han
säkerhetsacten 1789 af samma skäl, som Lindschöld 1680
omfattade souveraineteten, nemligen för att kunna genom
coalition med konungamakten emancipera de ofrälse stånden
från sin politiska vanbördighet. Det bekanta företalet till
1789 års riksdag*) tillskrifves af många Nordin, ehuru
andra anse Konungen, Armfelt eller Lagman Ahlman såsom
dess författare. (Ahlman tros dock allmännast hafva
skrifvit detsamma). Vid denna riksdag måtte N. äfven haft
något project, att skaffa kronan silfver, hvarom läses i
"Dagbok vid riksdagen 1792" (Heml. Handl. 2 D. s. 239) : "I dag
(d. 13 Febr. 1792) fick man tydligare explication på
Prob-sten Nordins Silfver-projekt, för hvilket han, såsom ban
sjelf sade, vid sista Riksdagen schavotterade, men hvilket
nu börjar anses snart sagdt såsom enda medlet till Rikets
hjelp. Hans mening skall ej hafva varit, såsom i denna
Dagbok förut blifvit berättadt, att allt silfver skulle lemnas
till Kronan, utan att hvarje mantalsskrifven person skulle
lemna Kronan ett eller flere lod, likväl såsom lån. Således
skulle en Bonde t. ex. på ’/» mantal med 6 personers
hushåll betala 6 lod för personerna och 5 lod för hemmanet;
en Prest med 60 mantals pastorat och 12 mantalsskrifne
personer samt 1 mantals prestbol, betala 12 lod för
personerna, 60 lod för pastoratet och 10 lod för prestbolet.
Och så proportionaliter i de andra städer. Härigenom trod-
*) Tryckt i Heml. Handl. rör. Sveriges Hist. efter Gustaf HIu
tillträde af Kegeringen 2 D, ». 55 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
