Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 12. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Oxenstierna. Gustaf Gabrielsson.
En sådan statsplan var för Sverige ny och det
fordrades mod alt fatta den och sta fast dervid, under en tid, då
alla de öfriga rådgifvarne voro deremot*); ja, för den
orsaken skull stötte sig O. ined sin fordne vän, den annars
mäktige Johan Gyllenstjerna**). Men Konungens egen be*
nägenhct för fred tillät dock Premiermiiiislern att fullfölja
sin bana. Hans nästa steg var alt förmå Kurfursten af
Brandenburg att ingå vänskap med Sverige, hvilket också lycka*
des genom en politik, hvaröfver O. med skäl berömmer sig,
då denne furste af gammalt hyste agg ernut Sverige för
Pommerns skull, hvilket land Churfursten betraktade som sitt
eget. Också hade en coalition blifvit uppgjord, hvars
"sco-pus var", att uttränga Sverige från Tyskland, och dela dess
besittningar, så att Brandenburg skulle erhålla Förpommeru,
Lüneburgska busen fä Bremen, Biskopen af Miinster få
Verden, hvarjemte Danmark skulle erhålla Holstein och
Schles-vig. Äfven deuna plan blef af Ö. tillintetgjord; väl satte
sig Christian V. i besittning af Hertigens af Holstein stater,
hvilket en lång tid gjorde O. stora bekymmer; men han
passade på den tiden, dä alla europeiska makterna voro i
krig invecklade, och förmådde verkligen Danmark att icke
allenast genom Altonaiska fördraget 1689 återgifva Hertigen
sina besittningar, utan äfven att afstå från sin föresats att
låta hylla sig i Hamburg.
Utan tvifvel var denna politik den lyckligaste för
Sverige. Endast genom ett slikt fredssyslem kunde landet icke
allenast läka sina djupa sår, utan äfven upphinna ett knappt
någonsin förut uppnådt välstånd, som endast led genom de
olyckliga missväxtåren undor de sista åren af Konungens
regering, en olycka, som dock hufvudsakligast träffade Finland
och de östra provinserna. Ulan alt draga värjan, ehuru
betydliga rustningar måste göras och betydliga flottor och
härar med dryga omkostnader utskickas, var Sverige lika
aktadt af utländska makter, som dä dess mest segersälla
konungar och fältherrar stodo i spetsen för dess krigshärar.
Också kröntes Oxenstiernska politiken med den triumphen,
alt Sveriges bemedling antogs vid fredsslutet i Ryssvik: —
hvaröfver O. ined skäl var s’olt.
Ä andra sidan var naturligt, att Frankrike och Danmark
måste betrakta Premier-Ministern med mycket bat ocb om
honom utsprida förklenande rykten. Sä sades att hans af-
*) Fryxell, Handl. Del. II. sid. 147.
**) Fryxell, Ilandl. Del. I. sid. 45S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
