Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 12. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna, Bengt. Galrielsso*.
295
voghet mot Frankrike härledde sig från en träla mellan hans
fru och madame Colbert under Nimvegiska fredscongressen *)..
Danska Ministrarnes hätskbct gcnoinskiner vid alla tillfnllen,
i det de ständigt klaga öfver hans falskhet och skillra honom
"såsom en gammal räf." Från begge hållen utspriddes, att
ban var fal, och dessa rykten funno echo i Europa och hos
efterverlden. 1 Anecdota Benzeliana förmäles, alt Bengt O.
haft i pension 28,000 Rdr, af Kejsaren, England, Holland,
Brandenburg och Lünehurg. I Danska Ministevberättelserna
för åren I<>95, 1094**) nämnes, att Kejsaren bestätt honom
8000 Kdr årligen.
Sedan de Österrikiska Missions-depechema också
kommit i dagsljuset, kan sanningen af dessa beskyllningar
numera i någon män bedöinmas. Först och främst låge vi, för
vår del, för afgjordt, att 0:s politik hade sin rätta grund i
hans fullkomliga öfvertygelse, hvilket bevisas deraf, att
Frankrike flera gånger gjorde honom stora anbud, ja engång ville
£öpa hans vänskap för 100.000 Rdr, men dessa anbud
blefvo alltid tillbakavisade (t. ex. redan 1675) ***). Troligen
hade O. fattat en personlig sympathie för kejserliga hofvet,
under sina flerfaldiga beskickningar till Wien. Kejsaren
vexlade med honom egenhändiga bref†) fulla af artigheter;
Ö-stcrrikiska Ministern, Grefve Stahreraherg, lefde med O. på
förtrolig fot, och tillbragte hos hoijom veckor pä landet,
ute vid Rosersberg. Ja denne sjelf skrifver (III. sid. 210),
att han vore så kejserligt sinnad, som om ban verkligen vore
kejsarens egen minister. Densamme (Stahremberg) föreslår
sin herre, i anledning af detta nit, att engång derföre
tilldela honom en "reeoinpence" och af ordalagen ††) vill synas,
att derom nu (1691) för första gängen var fräga. Troligt
är, att förslaget beviljades och att skänken blef en
årspen-ning. Om denna åsigt är rigtig, så var O. icke köpt eller
mutad, men väl befä-lades vänskapen genom föräringar.
Äfven detta kan väl icke gillas, men samma förebråelse träffar
mänga andra af hans samtida i Badet. Sålunda undfick 1675
gamle Riksdrotsen Brahe af Frankrike en pung ined 5000
pistoler, Riks-Caiicclleren De la Gardie en ännu större sum-
*) Anecd. de Suède, sv. öfvers, sid. 9.^8.
**) Fryxell, Handl. Del. III. sid <280 o. 504.
«**) Fryxells Ifaiidl. Del. III. sid. Hl, jfr derst. sid’.
†) Fryxell, Ilandl. Del. III. sid. 298.
††) "Were ia alsn aucli bilicb (billig), dass man widrrnmb ein
mal seiner so lebligen eiter mit ciner reconi|iens erkenetc." Fryxell,
Handl. III. sid. 210.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
