Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 12. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna, Bengt Gabrielsson. 105
Juli 1702 i Stockholm och begrofs utan ståt i ett eget bygdt
grafchor i Upsala Domkyrka, derå hans epitaphium och hans
conterfej finnes, och om honom bland annat säges: "quatluor
regum minister, trium senator, duorum primarius rerum
præ-scs, singulorum amor." öfver honom lät Svenska
Akademien år 1810 slå en liten medaillc med hans bröstbild, namn
och titlar å ena sidan, och å den andra Jani tillslutna
tempel med öfverskrift: "nec custos absistit limine."
Vi hafva ännu icke haft tillfälle nämna, att O. 1081
valdes till Åbo och 1080 till Upsala Univeräitcters Canceller,
Sistnämde Cancellariat anträddes under olycksamma augurier,
ty då han i Mars 1087 för första gången såsom Canceller
reste dit och logerade på slottet, kom elden genom hans
folks ovarsamhet lös i det af trä byggda stallet, som brann
opp, hvarvid en stalldräng, Gancellerens sju medhafvande
hästar jemte dess equipagcr blefvo lågornas rof. Annars
byggdes under hans styrelse Consistorii-huset; hvarjemte
Gustavianska auditoriet och ridhuset förbättrades, bibliotheket
ökades och en stallstat upprättades. Jubelfesten 1093
öppnades af honom med en latinsk oration och femton
theolo-giæ Doctorer creerades.
Föröfrigt gjorde sig Bengt O. en heder utaf att hafva
tillhört Axel 0:s skola och påstod sig i allt följa hans
grundsatser som orakler*/. Han har således sjelf påkallat en
jemförelse med sin stora frände, hvilken också ofta nog blifvit
anställd. I klokhet, arbetsamhet och verksamhet kunde han
kallas gin läromästares like, i andra punkter åter utfaller
den för honom mindre fördelaktigt; så bade Bengt 0:s
klokhet icke den upphöjda och med sträng redlighet förenade
charakter, som gjorde Axels namn vördadt äfven af fiender.
En annan olikhet var den, alt då Axel kunde kallas
aristokrat, ehuru i ordets ädlaste mening, hyllade Bengt, kanske
dock af nödtvång, mera demokratiska grundsatser. I sitt
yttre uppträdande ägde han icke heller Axels imponerande
väsende. "Han var liten, oansenlig och i sällskap
tystlåten" **). I confcrencer var haus sed, att stammande och
mumlande läsa ur ett papper, hvaraf man ej förstod hvart femte
ord***). Var detta ett naturfel, eller ett diplomatiskt
konstgrepp? Öfver hans belefvenhet och saktmod klagades aldrig.
Mot sin Konung var han nog undfallande †), gerna undvi-
*) Fryxell, Ilandl. I. sid. 402. **) Tessiniana, sid. S4o.
***) Fryxell, Ilandl. III. sid. 526.
†) Anccd. de Snède, sv. öfvers, jid. 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
