Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmblad, Vilhelm Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Palmblad, ? Vilhelm Fredrik.
skulle blifva stark och våldsam, önskligt hade visserligen
varit, alt den kuunat genomkämpas utan personlig
bitterhet, förkättring ock bat. Orättvisan ä Phosphoristernes
sida bestod deruti, att de icke insågo alt den äldre skolan
var en naturnödvändig (och i sin art aktningsvärd) länk i
culturens utveckling. Men det synes ligga i menskliga
tingens natur under dylika fürkållanden, alt det Gamla aldrig
viker utan ihärdigt motstånd och det Nya aldrig uppträder
med den måtta och hejd, som den lugna åskådaren och den
oväldiga efterverlden skulle önska.
Efter framställningen af denna revolution, i hvilken
min role varit gauska underordnad, fortsätter jag nu
teckningen af mina enskilda bemödanden. — Under mina första
sludeul-år hade mina studier hufvudsakligast varit Ästhetik,
Historia, de äldre och nyare Språken; sedermera tillkom
Geographien, som ända till 1835 utgjorde min käraste
sysselsättning. I Atterboms Poetiska Kalender skref jag
åtskilliga dels sammanhängande, dels oförbundna Noveller (se
nedauföre), som, oaktadt deras stora ofullkomlighet, dock
gjorde ett betydligt uppseende; emedan Svenska litteraturen
sedan sextio är förut knappt ägde en enda original-roman
i det allvarsamma slaget. I Sv. Lilleratur-Tidningcn måste
Hammarsköld och jag skrifva det mesta; och stundom
befatta oss med ämnen, dem vi litet kände, emedan ringa
understöd från andra erhölls: antalet af dem, eom öfvade
svenskt författarskap, var så utom som inom Universitetet
förundransvärdt ringa. Svårligen kan man nu för tiden, då
8kriftställcriet blifvit så allmänt, föreställa sig huru
sällsynt det var, att finna någon, som på modersmålet
(åtminstone på läsbart modersmål) kunde frambringa en recension
af måttligt värde, eller äfven den obetydligaste uppsats.
Mellertid slöto sig dock till Sv. Litt.-Tidniugen nästan alla
yngre Academici med hufvud och kunskaper, bland hvilka
många sedan uppstcgo till en hög vetenskaplig rang; sa att
denna anstalt på uppöfningen af de litterära krafterna vid
lärosätet haft en oberäknelig inflytelse; likasom Poetisk
Kalender var en föreningspunkt för skaldc-talenterna, på
hvilka förrådet, ehuru ringa i jemnförclsc med förhållandet i
vår tid, dock äfven då var större i jemnförelse med dem
som skrefvo prosa. Bland äldre medarbetare voro Prosten
Gr. Schwerin och Dr Ödmann de förnämsta. Men de
främmande bidragen voro blott tillfälliga; de yngre
medarbetarne spriddes eller erhöllo sysslor, som togo nästan all
deras tid i anspråk; nya tillkommo icke i samma måu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
