Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmblad, Vilhelm Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Palmblad, Vilhelm Fredrik. 27
huru gediegna, rikhaltiga, ypperligt skrifna äro icke de
Franzénska Biograpbierna vid sidan af de äldre, i hvilka
sällan träffas någonting att lära, ehuru äfven deras
författare var en i Svenska Historien grundligt bevandrad man!
Nu mera, och långt för detta, har all skiljaktighet i
åsigter mellan en såkallad Gammal och en såkallad Ny Skola
upphört; eller rättare, de hafva båda, såsom sådana,
upphört att existera. Man blef å begge sidorna billigare, och
fann skäligt, att förena sig omkring gemensamma dyrbara
bildnings-interessen; flerahanda "ställningar och förhållanden"
undergingo ändring, dels genom dödens, dels genom lifvets
inverkningar; och således har omsider skett helt naturligt,
att (såsom Tegnér yttrade till Atterbom vid dennes inträde
i Sv. Akademien) "den Nya Skolan flyttat in i den Gamla."
Ingenting är alltså orimligare, än det icke sällan hörda
(och stundom ännu) upprepade påståendet, alt den
härigenom tillvägabragta öfverensstämmelse uppkommit genom
Phosphoristernes affall från sina fordna läror. Lättare
skulle tvärtom kunna bevisas, att Svenska Akademien nu
är en förbättrad och utvidgad upplaga af "Phosphorismen";
så vida man vid sistnämda ord fäster betydelsen af hvad
som utgjorde kärnan och grundpelarne i den nya
bildningen, och icke af de lyten, öfverdrifter och andra
ofnllkom-ligbeter, som vidlådade dess första uppträde. Den tiden
kallades dock dessa åsigter för "tyskeri" eller "tysk
härm-ning"; och någongäng hör man än i dag samma beskyllning
upprepas. Med alldeles lika rätt, och alldeles lika orätt,
skulle samma förebråelse kunna rigtas mot den Franska nya
skolan; mot deb Engelska, som uppträdde ungefär samtidigt
med den Svenska; likaså mot de vittra revolutioner, hvilka
sedermera i Italien, Spanien, Polen, Ryssland ägt rum.
Men dessa företeelser, med sitt städse mera
omkringgripan-de sammanhang, äga djupa gemensamma grunder och rötter
i en inre och för den europeiska bildningens vidare
utveckling allmän nödvändighet. Att denna nödvändighets
uppenbarelse först skedde i Tyskland, var en följd af
omständigheter, som lätt kunna förklaras. Men att den härifrån
utgångna Vitterheten, Poesien, Philosophien innebära en
bildning, som, just derföre att den i grundlynnet och
grund-begreppen| är äkta universal, syftar i sin verklighet
öfverallt att blifva äkta national, — det har redan
allestädes visat och bekräftat sig.
Då brytningen i åsigter mellan de båda partierna var
ttå stark, kunde icke annat ske, än att äfven conflictati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
