- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 11. Paikull-Quensel /
39

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmquist, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Paluquist, Magnus.

SO

beinreste han 1091, och blef 8. S. Gapitaine vid Lifgardet.
År 1692 fick han åter tillstånd alt resa utrikes, då han
genast begaf sig till Franska arméen och bevistade samma
års fälttåg, hvarunder han hlaud annat deltog i belägringen
af Namur och slaget vid Steinkircken. Om vintern reste ban
till Paris "för att perfectionera sig i fortification och andra
nyttiga och anständiga stycken." Gick 1695 åter i fält med
fransyska armeen, då han tjenstgjorde hos
General-Lieutenanten Feuquieres såsom General-Adjutant, bevistade hataillen
vid Neervinden och Landau, samt belägringarne af Charleroi
och Huij och reste, sedan armeerna gått i vinterqvarter, till
att bese alla franska fästningarna i Brabant och Flandern
samt vid sjökuslerna och kaoalen. Den återstående liden
tillbragtes i Paris till dess ban 1694 åter följde General
Feuquieres. Efter fälttågets slut reste han till Holland, men
då han der ytterligare erhöll ett års permission från K. Carl
XI, så reste han åter till Frankrike, öfver Mastricht,
Luxemburg, samt längs Rhenfloden till Basel, då alt ban fick
tillfälle att bese en mängd städer och fästningar "som en
soldats reflexion väl förtjena." Derefter anställdes han i sin
förra egenskap vid arméen i Flandern) bevistade belägringen
af Dixmaijden, eröfringen af Deins och bombarderingen af
Brüssel samt deltog i franska armeens försök att upphäfva
de allierades belägring af Namur. Efter slutad fred reste
han hem till Sverige, rik på vunnen krigserfarenhet. Det
bör ihogkommas att Carl XII:s bägge bäste Generaler,
Lewenhaupt och Stenbock gått i samma ypperliga skola,
under de utmärkte franska härförarne i Nederländerna.

P. blef 1696 Major vid Lifgardet, 1699 Öfverste för
ett värfvadt Regemente i Wismar och Commendant
derstädes. En för sina kunskaper passande plats erhöll ban 1706,
då han utnämdes att efterträda sin svärfader såsom General
Quartermästare och Direcleur af Fortificationen, hvilken
befattning han med all heder förestod. I denna egenskap
reste ban till Wiborg 1707 för alt upphjelpa och stärka
fästningen till en möjligen blifvande belägring, samt visiterade
Est- och Liflländska fästningarna. Tjensten i fält förestods
af General-Quartermästare-Lieutenanton Gyllenkrook, som
slutligen blef Friherre och General-Lieulenant och anses för
en af Konung Carls trognaste och bäste officerare.
Forti-ficationsstaten blef under kriget och efter slaget vid Pultava
så förminskad, att P. till fyllande af vacancerne uppsökte
duglige officerare vid regemcnterne, men bristen var dock
så stor att Konungen såg sig nödsakad alt införskrifva fran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/11/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free