Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmfelt, Gustaf - Palmquist, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1* almquist, Magnus.
Han var g, ni. Anna Lovisin, Landshöfdingen Friherre
Er. L—s dotter. Ätten utgick med sonen Ceremonimästaren
Frih. Gustaf Palmfelt till Södertuna, som dog barnlös 1738.
En Riks-Rådets bror Johan Palmfelt blef också Friherre
1731, men tog ej introduction. Död som Landshöfding
öfver Elfsborgs län 1740.
Skrifter: Qvinnosckolan, Comoedi »f Moliére; öfversatta, utg. anon.
Sthm 1759. — P. Virgilii Maronis Eeloger, eller Herdaqväden,
öfversatte på svensk vers efter latinska prosodien, uti lika
versslag ocli lilla många verser med originalet. Sthm 1740. — Någre
oförgriplige reglor, som till den svenska skaldekonsten, i synnerhet
uti the Ueroiske verser, synas mäst vara nödige. Sammantryckt
med öfversättn. ur Virgilius.
(Källor: Gezelii Biogr. Lex. — Handskrift meddelad af Leetor Carlmark; — De
la Gärd. Arch. — Låslboms Höfd.Minne. — Rådslängden af Uggl». — G.
Palmfelt» bref till sa Claes Ekeblad d. 1. 1730—32 på Löberöd.) —N.
P ALMQUIST, MAGNUS.
Föddes i Stockholm d. 28 Aug. 1660. Hans fader
Gustaf P. till Bergvik och Engby, erhöll 1660 adelig sköld,
varande då Commissarius öfver staten. Blef slutligen
Kammar-Råd och dog 1689. Med sin hustru Margareta Ericsdotter
bade han, utom sonen Magnus, äfven en son Johan, som
mycket brukades i diplomatiska uppdrag och 1708 dog
såsom Hof-Canceller. En broder till Kammar-Rådet, Erie
Berg, adlades under namnet Gyllenherg och blef stamfader
för den ätten.
Magnus Palmquist antogs 1678 till "Gemen" vid
Lifgardet, sedan ban genom studier, synnerligen i
mathema-tiken, beredt sig till inträde i Rikets tjenst. Han passerade
derefter genom graderna,j blef 1670 Sergeant, 1681 Fänrik
och 1686 Lieutnant.’ "Och som han viste en särdeles lust
och goda framsteg uti Geometrien, Fortificationen,
Mecha-niquen, civil Architecturen, Artilleriet och Minerkonsten,
jemte god öfning uti tcknandet, så fick ban år 1689 Konung
Carl den XI:s tilstånd att resa til utrikes orter att sig
deruti vidare förkofra, som ock att främmande fälttåg och
belägringar bevista. Derpå reste ban till de Tyska allierades
belägring för Bonn, och efter det felttågets slut om vintern
til Mastricht och Brüssel, men våren til att bese alla
be-mälte allierades förnämsta städer och fästningar i Braband
och Flandern til des campagnen år 1690 åter begyntes, då
ban sig äfven vid samma armé infant, och ibland andra
actio-ner bataillen vid Fleury bevistade." Efter slutadt fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
