Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstierna, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmstierna, Nils.
f»5
samhet och E. G. Lidbeck, Linnés älskade lärjunge, som
blifvit Professor Hist. Natur, et Plantar. Scanens. Director,
understöddes i sina öfriga ansträngningar för planteringen
och naturalhistoriskt studium. Oraugeriet fullhyggdes
liksom Theatrum Anatomicum. Akad. trädgarden sattes "rätt
i stånd", Laboratorium Gbeinicum inreddes, Myntkabinettet
öktes, men föga Bibliotheket, hvars räkenskap för 1760
lyder: "Inköpta böcker: inga. Ej heller nägon
bokbindare-räkning betald. Mathematiska och anatomiska instrumenter
(uppfördes då i Bibi. räkn.): inga sådana äro i år köpta."
Philos. facultetens plägsed att utdela lagern till
favoriserade yngre prestmän, som ej examina undergått, blef
förbuden. Lazarettet, som uppbyggts, blef från Akademiens
tillika stadens och provinsens, sedan Hunneraps-marken
tillförsäkrats ät detsamma. Adliga ynglingar måste höra under
en nation, liksom Lundenser; likväl synes "parvenuen" ha
funnit nödigt, att inställa sig hos högadeln. Så hölls 1733
parentation med all ståt, efter RiksRådiunan och
Öfverste-Marskalkinnan Christina Piper, af Prof. G. Harmens
(programmet är på svenska), sedan blott Candidater talat pà
Konungens födelse- och namnsdag. P. gaf dock anledning
att fira nationella högtider med akademiska tal.
Jubelfesten af d. O Mars 1739, i anledning af Roschildska freden,
nämnes, till bättre minne för dem som lefva och regera
akademiska fester 1839. Säkerligen gaf ledsnaden,
uppväckt under den disputatious-läsning, Cancelleren sig ålagt,
honom anledning, att ändra det stadgandet i akademiska
constitutionerna, att Akademiens Adjuncter skulle årligen
en eller två gånger utge disputationer. Nu sattes skrifna
thesei’ i stället, med anvisning på respondenter af
stipen-diarii. Deraf blef snart en tom formalitet allena, då det
förra stadgandet var en sporre på yngre Academici, att
alltid ha ett ämne i sin vetenskap fast för sjelfständig
behandling. Välbetänkt var deremot, att införa svenska
disputationer i ekonomiska ämnen, ehuru de dock på latin
måste försvaras, liksom att motsätta sig Consistorii fordran,
att alla studerande ur Götha rike ovilkorligen skulle besöka
den Akademi, de nu kallade den göthiska, men då
befordringar vore i fråga, ville anse för blott Skånsk, helst de
då fordrade, att Skåningar såsom infödingar skulle
föredragas andra, ceteris paribus. Ar 1761, då P. gick ur
Riks-Rådet, lemnade ban ock Cancellariatet, efterträdd af en
lika duglig man, Riks-Rådet Gr. C. G. Löwenhielm; ehuru
begges stränghet Tar förgäfves, för att fä ordning och reda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
