Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstierna, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmstierna, Nils. f»5
i räkenskaperna, att ej tala om anständighet i
meningsstriderna vid Consistorii-bordet. Prof. Lindfors erkänner i sin
Akademi-historia, att "han hvarken hört eller sett något
dylikt." Och han hade likväl länge suttit vid samma bord,
när man ock talte om strider i Gonsistorium.
Vi öfvergå till Ministern. Från 1747 års början tills
i Febr. 1761, således i 14 år, var Frih. Palmstierna en af
de klokaste och arbetsammaste, således utan tvifvel en af
de inflytelserikaste i en regering, der konungen var en skylt
allena. Kanske var han till och med den som mest
inverkade, ehuru han ej sträfvade att synas. Den i botten
svage, coquette, pjunkige Grefve Tessin, som ville på samma
gång vara den som mest syntes på Riksdagar, den som
mest syntes i Rådet och den som mest bemärktes i hofvet,
tycks i Rådet, som annorstädes, hafva nöjt sig med att få
hålla långa, sväfvande, af hälften skrytande och hälften
klagande egenkärlek, bjert genomskimrade tal. Grefve A. J.
v. Höpken, en större talang, saknade dock Palmstiernas
politiska mod och var en me]Ianton mellan Tessin och
Palmstierna. Utan den förres pjunk, men också utan hans
glänsande förmåga att framställa sig, blef von H. som talare
större, liksom han utan tvifvel var det som snille; i begge
hänseenden sedd framför Palmstierna, som deremot såsom
"romersk charakter" i den latinskt bildade tidens mening,
för efterverlden åtminstone står framom von Höpken och
som partichef synes till slut stått framför honom i
samtidens omdöme. Grefve Ekeblad lär mest ha sysselsatt sig
med utrikes ärenderna och passerade ej gerna Rubicon i
någon fråga. Vid riksdagen 1756, då det gällde den frihet,
dåvar. grundlagarne bestämt, synes Palmstierna varit den
fastaste vid den romerska grundsatsen: flat juslitia et pereat
mundus. "Verlden förgicks" väl ej af hans djerfhet i
lagarnas tillämpning — efter den tidens begrepp om laga
rättegång i högmålsbrott —, men säkert spändes bågen för
högt, så att 1772 och 1789 aldrig blifvit i vår historia
hvad de blefvo, om ej 1756 varit så blodigt i åminnelse.
1 det Stierneldska papperet, infördt i Skand. Samf. Handl.
XIII, säges om P. med hänseende till nyssnämde riksdag:
"P. nämnes Friherre, ty sådan är han; men han kallades
den Svenske Cato, likväl mindre (Cato) Uticensis, än
republikanen Brutus, som kunde slakta sin son. En man af mod
och prestance samt talanger. Hans historia är kanske
hårdast, då han presiderade i den efterföljande commissionen."
Denna blef nedsatt 1758, i anledning af upproriska rörel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
