Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papke, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
P a p ft c , Christian.
heter i förordet) utgafs en lärd motskrift, "disputatio
lo-giea, clarissima in Carolina Scanorum philosopho, de
Persona disputanti, opposita", af en viss Magister Castanæus,
som på fullt allvar oeh icke utan mycken fintlighet sökte
rädda fältet åt sina mästare: Crellius, L. Valla, Goslavius,
Durandus, G. Vasquez, Saurius, Schubartus, Noldius,
Cornelius Martini m. fl. numera knappt till namnet bekante
scholastiker, som i den tiden prydde lederna ömsom i de
Nominalisters och Realisters härskara. "Hæc sunt — heter
det till slut i den på ett eljest ullra-barbariskt språk
författade lärda diatrihen — quae antiquæ veritati et meritis illu
-strium philosophorum debui, edoctus, novitatem videri
qui-dem plausihilem, sed raro esse utilem." Någon synnerlig
verkan synes likväl bemälte Mag. Castanæus med detta
försök ej hafva åstadkommit, åtminstone hvad den akademiska
ungdomen beträffade, ty Prof. Papkes auditorium växte frän
den tiden alltmera, och lärer ingen bland hans samtida i
Lund utom Sam. Pufendorff haft att hugna sig af så stor
frequens vid både offentliga ocb enskilda föreläsningar som
han. "Conceplam jamdudum de se opinionem — skrifver
Andr. Stobæus — non modo implevit, sed longe superavit."
P. hade nemligen redan såsom Theol. Adjunct haft
förordnande att under Medic. Prof. Ch. Fossii tjenstledighet
föreläsa Physik och dervid kommit att gifva "philosophiae
stu-diosis" en försmak af en mer lefvande ocb användbar
meta-physik än den abstracta, färg- och blodlösa dogmatism, som
förut af en Caspar Weiser och Nils Wolff här blifvit
under namn af philosophi föredragen. Emellertid synes det
som vår P:s transport från Theol. faculteteu der vållat en
lucka som ej kunnat fyllas, ty redan mot slutet af år 1674
erhöll han förordnande att såsom extraord. Tbcol. Professor
fungera inom denna facultet jemte det ban skulle bibehålla
sin plats inom den philosophiska. Det ar förmodligen af
denna anledning, som hans disputationer från den tiden äro
af omvexlande theologiskt och philosophiskt innehåll. Snart
skulle likväl denne af vår P. så högt värderade och för
käns bildning sä väl afpassade verkningskrets blifva på
våldsamt sätt störd, i det året derpå genom Danskarnes
fiendtliga inbrott i Skåne och sjelfva universitetets ofredande alla
föreläsningar måste inställas och de fleste Professorer
nödgades för sin säkerbets skull öfvergifva både sina bus och
lärosalarne. Den oförskräckte P. qvarblef i det längsta på
sin plats, men måste slutligen år 1676 begifva sig på
flykten ock kasta sig in p& citadellet i Malmö, dit äfven några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
