- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 11. Paikull-Quensel /
77

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papke, Christian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P a p k ■ , Christian.

77

vettgiriga ynglingar följde honom för att midtunder
belägringens fasor fortsätta de philosophiska eller theologiska
studier, som de under hans ledning begynt. Kort fore
krigets utbrott hade P. ingått äktenskap med Cecilia Torslow,
dotter till Kyrkoh. i Råby och Bjellerup, en qvinna, som
prisas för utomordentliga egenskaper och som i dessa tärda
tider, då han nägongång för hennes skull syntes oiolig,
skall hafva bidragit att återställa hans lugn genom
påminnelsen om Aristippi paradoxa valspråk, "att en vis man
ingenting hvarken fruktar eller behöfver." I detta slags
fångenskap lärer P. hafva tillbragt en längre tid eller ända
till dess freden med Danmark blef återställd och K. Gari
XI kunde ånyo till det öfvergifna Carolina inmana de
flyktade Professorerne. På dåv. Biskop Kn. Hahns förord blef
P. år 1681 af Konungen utnämd till Prim. Theol. Professor
och året derpå, sedan han erhållit sacros ordines, fick han
derjemte fullmakt alt vara Tysk Pastor vid
Cathedralkyr-kan i Lund, hvarmed Domproslvärdigheten i den tiden var
förenad. Han var således 50 år gammal innan ban blef
prest, men sedan han blifvit det, egnade han sig ock med
synnerligt allvar åt församlingens tjenst. I den tiden hade
man ännu icke lärt sig att betrakta en Domkyrka såsom
blott appendix till cathedern. Det ansågs länge af vigt,
att Domprostarne kunde predika, och först i dessa sednare
tider har man funnit det icke olämpligt, att med ett så
vigtigt embete bekläda personer, som hvarken kunnat
meditera, sammanskrifva eller drägligt utföra en christlig
predikan. Domprosten P. kunde den konsten att tala för folket
så väl som för de lärde. Hans föredrag berättas hafva
varit inspireradt, ja "idel spjut och naglar." Alltid skall han
hafva predikat för fullt hus och det äfven då ban,
förfalt-ningarne likmäligt, tvenne gånger . i månaden förrättade
Tysk gudstjenst i Lunds Domkyrka, således på samma rum
dit i våra dagar en viss messa, som dock hålles på
Svenska, sällan förmår sammanlocka mer än 20, högst 30 personer.

Men oaktadt vär P. således ej undandrog sig att
predika för folket ej heller betraktade den s. k. cura
pastora-lis vid Domkyrkoförsamlingen såsom en sine cura, fortsatte
han dock med samma rastlösa ifver sin professionala
verksamhet medelst föreläsande och disputerande. Från den
tiden inskränkte han sig naturligtvis inom Theologiens
område, och är hans sista philosophiska disputation, "de sede
animæ humanæ", ventilerad den 24 Maj 1676, alltså under
brinnande kriget och då eljest, såsom ofvan nämdt Sr, uni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/11/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free