Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papke, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P a"p k b , Christiarf.
87
Tyska Kyrkian i Malmö erläggia och hctahla Trettio Dahler
s:mt och Hr Jöran till bemählte kyrkia äfvenvähl erläggia
femton Dal. s:mt och sådant ovägerligen effter 14 dagars
förlopp. Blifvande» hegge derjämpte alfvarsambligen
för-maante vähl att häreifter taga sig för slijka excesser till
vahra, vettandes att der de komma igen på sådant sätt,
skola de mista deras kall."
Anno 1692 d. 18 Nov. hade Hr Prohsten och Kyrkoh.
Jonas Petri Nericiensis i Raflunda för Consist. instämt
klockaren Johan Larsson som "deels af okunnighet (i thy att
ban lijtet kan läsa. mindre ungdomen uthi skrifvande
informera) dels för sijdovyrdnings skull emot Ilr Prohsten iche
längre kunde vahra hans klockar." Sedan okunnigheten
blifvit af Consist. sannfärdig befunnen, blef det fråga om
"sijdvyrdningen", och upplystes alt denna i synnerhet
bestått deruti, att klockaren någon viss söndag "strääkt af
thobach, när han stod upp vijd altaret", hvilket Joh.
Larsson bekände hade "skett een gång, då ban 2 å 5 dagar
hade måst dricka valin och fandt sig opasslig; att ban dä
om morgonen toog en pijpa thobach; sedan mehnte han
sådant intet vahra skeet." Hvad straff tobaksrökningen
ådragit klockaren, synes ej af protokollet, enär "förmedelst
infallande affton och inörcher saakcn till annan dag måste
upskiutas."
Det var föga mer än fem år Lunds stift och
universitet hade att hugna sig af Biskop Papkes lugna och
rättvisa styrelse. Denna tiderymd var dock tillräcklig att göra
honom till föremål för allmänhetens vördnad, förtroende
och kärlek. De sextiosex unga män, som ban till
prediko-embelet undervisat, examinerat och invigt, berättas alla i
honom hafva älskat och vördat en fader. Hela den
akademiska ungdomen skall ban hafva omfattat med samma
ovanliga välvilja och omsorg sedan ban ^blifvit Pro-Canceller,
som i den tiden ban var Professor. Åt universitetet
lyckades det honom att hos Ronungen, hvars synnerliga ynnest
han egde, utverka åtskilliga nya anslag och medel till
behöfliga inrättningar. Att ban äfven som Biskop hade tid
och håg öfriga för litteraturen, bevisa särskilt de tvenne
synodal-disputationer man har af honom i behåll, nemligen
en af 1689 "de Deo uno in essentia et triuo in personis"
och en annan af 1692 "de officio Christi." Det var derföre
en skyldig gärd åt den allmänt erkände vetenskapligheten,
då Biskop P. vid jubelfesten 1693 blef utnämd till Thcol.
Doctor. Samnia år hörsammade liau sin Konungs kallelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>