Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paulinus, Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paulinus, Laurentius.
117
tog ban slutligen kallelsen till Skara 1608, sedan Kenieius
blifvit nämd till Erkebiskop. Undertiden måste ban afresa
som Kongl. Legat till Lifland med Riks-Råderne Gr. Magn.
Brabe, Nils Bielke och Erkeb. Kenieius, dervid ban sa väl
uträttade uppdraget, att Konungen önskade honom närmare
sig och utnämde honom 1009 till Strengnäs biskopsdöme,
ledigt genom Petri Jonæ död. Som allt det föregående
kunde af Verelius sägas vid offentlig parentation i Upsala,
kort efter det Erkebiskopen dött, är ej skäl att betvifla
dessa vackra dragen. Alt en pastor i det lilla Näs vid
Upsala förskjuter tvenne hisknpsdömen för att ej lätta
förföljelse mot misskända åldersmän, är ett drag som ej bör
förgätas. Under de 20 är Laur. P. var biskop i Strengnäs
vann ban elt sådant anseende för förträfflighet, att då
regeringen ville 1037 utestänga den ypperste bland
præla-terne, Joh. Rudbeckius, från Erkehiskopsstolen, så fanns
ingen annan, som ansågs dertill möjlig, ulan den 70-årige
P. måste, flyttas från Strengnäs. År 1017 vid K. Gustaf
Adolfs kröning blef hau Theol. Doctor, då Theol.
Licentiaten Riks-Caneellercn Axel Oxenstierna var promotor.
Genom P:s nitälskan blef det första Gymnasium vid ett
DomCapitcl i Sverige inrättadt: det i Strengnäs 1026, ocb
han liksom Rudbeckius sträfvade att deraf göra, om ej en
högskola, dock ett Prcst-seminariura. Han var en rikhaltig
författare. Hans Historia Arctoæ libri tres, utg. 1636, är,
som Reuterdalil erkänner, ett prof på en icke vanlig
lärdom, liksom detta verk får genom paralleliserandet i
tabellform af andra länders data, uuiversalhistorisk beskaffenhet.
Här förråder sig dock ingen egen förmåga. Han grupparar
ej illa hvad som den historiska orthodoxien då statuerat.
Likväl kom han i äfventyr för ett yttrande om några
Borgare i Riga, anklagade att ha velat lemna staden i
Polackarnes händer 1626. Regeringen befall te honom två
gånger omtrycka bladet. Det lär ej skett eller ålminstone ej
i många exemplar rättats. Framför oss ligger ett exemplar
med beskyllningen qvar *). Hans Catechismus eller Etliica
Christiana vittnar om mera sjelfsländighet. Det är en belt
annan lara han drifver i det politiska, än som i sednare
tider framträdt såsom christlig politik. Det är ett bevis på
det ädlas mod ocfo tillförsigt till sin goda sak och vördnad
*) Den Åkerbjelmska berättelsen, att Paulini historia &kulle
rara skrifven af Collegium Lectorum i Strengnäs är föga sannolik.
Warmholtz’ Bibi. Hist. 8vioG. V. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
